onsdag 24 maj 2017

I'll see you again in 25 years

Har börjat kolla på de nya avsnitten av Twin Peaks. Jag är ett stort fan, och det underlättar kan jag väl säga. För när till och med jag satt och bara NÄE DAVID LYNCH, NU FÅR DU VÄL ÄNDÅ SKÄRPA DIG i soffan, då har det gått långt. Ska inte spoila något, men de två första avsnitten är...väldigt Lynchiga om man säger så. Detvillsäga en näve surrealistiska händelser som staplas på varandra till synes helt utan rim och reson. Gamla Twin Peaks var liksom mer linjär. Ett mord, polisen börjar utreda, Dale Cooper träder in och SEN börjar de där surrealistiska grejerna smyga sig in i en till synes helt vanlig mordhistoria. De nya avsnitten är tvärtom, börjar med det surrealistiska och sen anar man att det kommer en mordhistoria som kommer att snävas in mot Twin Peaks. Än så länge anar man bara vartåt det ska barka hän. Men jag är inte besviken. I alla fall inte än. I de gamla avsnitten var jag trollbunden i 29 och ett halvt avsnitt och blev apbesviken på slutet. Men man kan ju inte få allt.

Och jättemånga av de gamla karaktärerna är med, och det är så roligt! Men vad gamla de har blivit! Antagligen har man själv också blivit gammal, men det uppfattar man ju inte riktigt på samma sätt av någon outgrundlig anledning.

Nästa bloggavsnitt kommer på begäran att handla om KÄRLEK. Det ni.

3 kommentarer:

  1. Som jag har väntat :) !!

    För övrigt kan jag säga att vi delar manga asikter, men samma film/tv-smak har vi "absolut" inte. Gillar inte zombies heller. De bästa pRogrammen finns pa svtplay under dokumentärer och samhälle/fakta. Sen nedlater jag mig till att kolla pa biggest loser, allt som gw producerar och lite till :).

    Vi hörs snart igen.
    Annika

    SvaraRadera
  2. Ja faktiskt :). Tror att Simon vinner. Dessutom har jag sett 16 (!) säsonger av den amerikanska varianten pa youtube.

    Förstar att det tar emot att skriva om kärlek...men jag har talamod. Atminstone ett tag till ;).

    SvaraRadera