För cirka ett år sen fick jag en stulen cykel av Sabina. Nu är det inte på långa vägar så dramatiskt som det låter, för cykeln stals av någon som dumpade den och några till utanför hennes föräldrars hus, varpå hennes föräldrar lämnade in dom till polisen och efter tre månader så lämnade polisen tillbaks dom, för det var ingen som hade hört av sig och tyckte att det var deras. En av dom cyklarna fick jag. Den har en miljon växlar och kan nog vara ett fantastiskt komplement till den löpträning som jag nu ska försöka att inte forcera. Jag har ju en cykel, men den är gammal och skranglig och växelspaken har rostat fast (på högsta växeln) så den är rätt tungtrampad och passar mer att ta sig fram och tillbaks till Konsum på. Så därför kom ju den andra cykeln som en skänk från ovan. Trodde jag. Jag gillar att cykla, men jag har insett att jag inte gillar att cykla på den här cykeln.
Orsaker:
1. Den hade inget kedjeskydd, så kedjan hugger tag i ens byxor och gör hål på dem. Magnus och Tord, som ägnar sig åt proffscykling, säger att jag ska cykla i tights. Men jag är inte riktigt där än, kan jag väl säga. Min man har satt på ett annat kedjeskydd, men det passar inte riktigt. Känns som att kedjan skrapar emot någonstans. Det gör den nog inte, men det känns så ändå.
2. Det liksom hackar i drevet eller navet eller vad fan det nu heter där alla växlarna sitter. Man cyklar på i jämn fin takt. Så plötsligt hugger det till, som om cykeln själv okynnesbyter växel. Fast det gör den inte, men i alla fall, det STÖR att ha det på det viset. Rätt så ofta händer detta, säkert var tionde tramptag. Jättemycket störning faktiskt.
3. Styret sitter lite för långt fram, och sadeln lite för långt upp för att det ska vara 100 % bekvämt. Går ej att flytta längre bak/ner. Min man påstår att man kan vända styret bak och fram, men nu känner jag lite att det är nog. Det är för mycket jobb och pill och speciallösningar för att få till en normal cykelstandard. Och för att fixa till punkt 2 så krävs gissningsvis att den lämnas in till en cykelverkstad, och det är ju inte gratis även om själva cykeln var det från början. Jag hade kunnat ta det om det inte hade varit för punkt 3, att den helt enkelt är för stor.
Har mest av allt lust att köpa en HELT NY cykel, utprovad att PASSA MIG. Det är man väl för fan värd när man är 45, och snart är det bara en tidsfråga innan jag gör det. Frågan är bara vad jag gör av den stulna cykeln. Har förvisso ett intyg från polisen att den är mottagen i ärlighetens namn, men det känns ändå lite sådär att sälja stulna cyklar på Blocket. Kanske finns det någon i bekantskapskretsen som vill ha en lätt begagnad, fd stulen cykel. Den har dubbdäck och allt. Vet till exempel att det finns en till mig mycket närstående person som ska göra Tjejklassikern nästa år. Då kan man behöva "någonting att träna på". VISST?
jag cyklar ju i tights iallafall :)
SvaraRadera