In the distance a yellow sun

Igår var en sån där hopplös dag på jobbet där jag inte fick någonting gjort av det jag hade tänkt göra. Blev istället tvungen att lägga en massa tid på att visa och förklara sånt som andra människor borde ha visat och förklarat innan de slutade, men inte gjorde. Ni minns Mysteriet Med Den Försvunna Bakade Potatisen? Herr Dysterkvist, mannen bakom detta helt osannolika DRAMA slutade ju i maj förra året, och eftersom hans motivation för att utföra sina arbetsuppgifter inte direkt hade varit på topp det senaste året (så här med facit i hand: ens någonsin?) så gjorde jag en checklista på saker som han skulle lära ut till sin  nyanställda kollega där de båda skulle signera att de var överens om att den nya kollegan fått och förstått den kunskap som krävdes för ett antal punkter. Med facit i hand skulle jag förstås varit mer delaktig i det (fast NÄR skulle jag haft tid med det?), för även om den nya kollegan signerade alla punkter så är det ju inte lätt att veta om det behövs mer kunskap än det som sägs av den som lär ut. Vilket nu har visat sig både här och där var minst sagt bristfällig information. Hade jag haft Herr Dysterkvist här så hade jag gett honom en örfil. I alla fall i tanken. Hade tankar varit verklighet hade Herr Dysterkvist förmodligen gått omkring med rödflammiga kinder efter alla mentala örfilar som jag har skickat honom sedan han slutade. Igår visade det sig dessutom att han tillsammans med JätteBebisKollegan, hade ändrat i instruktioner så att det blev fel och missvisande istället för tvärtom. Och det var ju inte som att de hade gjort en ny version utan nejdå, här var det ändrat i originalfilen så att det som stod där var totalt förvirrande. Ja, det var alltså sånt jag pysslade med igår istället för att jobba med förberedelser inför helvetesrevisionen. Efter jobbet stack jag till mitt ställe och körde intervaller, 4 x 10 minuter, det går bra men sista är jobbig. Antar att jag inte riktigt har fått styrkan och konditionen på plats än, men det kommer väl tänker jag. Ska till Fotspecialisten nästa vecka så får väl se vad han har att säga. 

Åkte hem och tränade pilates. Ringde till Agria för att ändra på hundarnas försäkring för fakturan som damp ner häromdagen var fortfarande baserad på tre hundar. Hamnade i lång telefonkö under vilken jag låg på soffan och slappade. Trodde sånt där skedde automatiskt för jag har ju rapporterat honom som avliden i SKK:s register och kanske också Jordbruksverket, minns inte riktigt. För mer än 50 år sedan kunde man skicka folk till månen, men samköra register verkar fortfarande vara en omöjlighet. 

Slappade vidare på soffan tills det var dags att åka till stallet, sedan hem, duscha, i säng. Idag är det styrelsemöte i stallet, mitt första som ordförande men det ska väl gå bra tänker jag. Har skrivit en dagordning som är lång som ett ösregn, men hellre det än att det blir hundra punkter under övriga frågor. Nu är det dags att ta tag i jobbproblemen.   

Till stallet istället, v 9 2025, pt 2

Igår var instruktör K tillbaka, fast hon borde nog ha stannat i sängen en dag till men hästtjejer är som dom är. Köttbullen kändes möjligen inte fullt lika pigg som i måndags, men vem är det? Jobbade mycket med  att renodla hjälperna och med övergångar och tempoväxlingar i framridningen för att få henne lite mer alert. Sedan skulle vi rida skänkelvikningar och det är ju sannerligen inte hennes paradgren. Det är lite oklart vad som egentligen ÄR Köttbullens paradgren inom dressyren eftersom hon tycker det mesta är svårt, jobbigt och onödigt, när man kan lulla runt fyrkantsspåret i sakta mak utan ett bekymmer i världen. Älskar henne ändå, även om jag får slita tills jag blir blå för att få henne ur komfortzonen. Vi kämpar vidare. 

You can lose sight of it all

Igår skulle jag ha ett möte med TG och hans chef men det blev framflyttat till imorgon, och ingen var gladare än jag för det även om det bara är att skjuta problemen framför sig. Men ibland så får det fan också vara okej. Jobbade med annat istället, åkte hem, gick en promenad i HÄRLIGT VÄDER, nästan 10 plusgrader och försiktig vårsol. Mötte en granne på gatan som ville varna mig för att hen sett två rävar springa på gatan och tänkt på att varna oss eftersom vi har höns. Snällt, fast hen hade sett rävarna för typ en månad sedan så den varningen kom väl lite i senaste laget men tanken var god och bättre sent än aldrig. 

Gjorde fotrehab, åt kvällsmat och sen var jag tvungen att åka tidigare till stan eftersom jag skulle möta min man på Trafikverket där han skulle ta kort för sitt nya körkort. Var lite irriterad över det eftersom det gör att jag måste korta ner min heliga tid där jag ligger i soffan och kopplar av. Hittade inte till Trafikverket heller, alltså jag hade ett hum men så skickade min man världens sämsta vägbeskrivning där han skrev att jag "inte skulle in i U-svängen" på det området där Trafikeverket ligger, vilket var exakt det man skulle, fast en annan U-sväng än den han hade menat, så det blev ju jätteförvirrat och Google Maps tyckte att jag var så nära att jag kunde gå, så där hade man ingen hjälp. Men till slut så kom jag dit och fick intyga att han var han. Maken till tillkrånglad process får man väl leta efter. Fick fylla i en blankett som var så detaljerad att jag snudd på fick ange skonummer, sen skulle det registreras tillsammans med uppvisande av körkort, vilket tog tre personer i anspråk och inte var det klart för det, för sen ska någon annan myndighet också involveras för att körkortet antingen skulle tillverkas eller om det var själva uthämtningsprocessen, orkade inte lyssna så noga men jag hoppas att min man lär sig av detta och tar tag i sitt körkortsförnyande innan det är för sent nästa gång. 

Sedan var det stallet och så hem, duscha och i säng. Hade svårt att somna och sov dåligt, är lite uppe i varv och det är mycket med det jordiska, osv. Men det löser sig väl. Idag ska jag jobba, träna intervaller och pilates, sedan rida, sen hem och i säng. Mmmmm. 

Till stallet istället, v 9 2025, pt 1

Igår var instruktör K sjuk så vi hade instruktör A istället. Vi fick börja med att rida fram med enhandsfattning, det är så nyttigt för då får man verkligen fokusera på att rida med säte och skänklar på ett helt annat sätt och varje gång vi gör det så tänker jag att det här borde man ju verkligen praktisera varje gång man rider fram, men sen är man ju uppenbarligen lite dum i huvudet som inte gör det. Själva huvudövningen var att man vände snett igenom på kort diagonal och på den diagonalen skulle det hända något. Mellantrav, ökad trav, samlad trav, ökad skritt, osv. Nu är ju inte Köttbullen en ponny som har ett flashigt gångartsregister att jobba med, det blir mest mellanmjölk av det. Men hon försökte i alla fall. Tyckte hon kändes toppenhärlig, pigg och alert (för att vara hon i alla fall), lätt i munnen, framme för hjälperna och nöjd med sig själv på ett sätt som hon inte har varit på hela terminen. Nu har hon blivit klippt och slipper släpa runt på ett ton tjock vinterpäls. Det har ju också varit teori med en veckas vila för henne, så kanske en kombination av detta plus lyckad framridning? Hoppas det håller i sig, vi får väl se hur det känns idag. Hehe. 

So much for the golden future

I fredags blev jag grillad av min chef i en dryg timme, en förberedelse inför den kommande revisionen där han låtsades vara revisorn och jag var den jag är i jobbsammanhang. Det gick rätt bra men var ändå svettigt. Det är rätt sällan min chef djupgräver i hur jag sköter mitt jobb eftersom han stoler på att jag gør et godt stykke arbejde, och det tycker jag väl att jag gör, fast ibland kan man ju ha olika uppfattning om vad som är et godt stykke arbejde. Det finns ju dom som verkar tycka att bara de är fysiskt på plats ungefär åtta timmar om dagen så är det i det närmaste värt en guldmedalj. 

Efter jobbet sprang jag intervaller, åkte hem, tränade pilates och sen självdog jag lite på soffan. Började kolla på en miniserie på TV4, The Au pair, som handlade om en familj som fick en au pair från helvetet. Fast allt var inte som det verkade, och historien vände och tog ny fart när jag precis började undra hur de skulle fylla ut resten eftersom allt redan verkade vara klappat och klart. Ja, allt detta såg jag såklart inte på fredagskvällen för då hade jag nog varit tvungen att ta droger för att kunna hålla mig vaken. 

På lördagen var det - trumvirvel - både plusgrader och sol. Fick ta av mig mössan när jag kommit en bit på min långpromenad med hundarna för det blev svettigt. Långpromenaden landade till slut på 19,7 kilometer så det blev en rejäl runda, men man får ju energi när det känns som att man levt i mörker och kyla i ett halvår och det plötsligt bjuds på lite vårkänslor.  

Kom hem, släppte ut hönsen, åt lunch, lade mig i en solfläck i soffan och kollade på skidskytte och på sändningar från Gothenburg Horse Show. Gick sedan ut och städade hönshuset och sedan återvände jag till soffan och läste tills det var dags att laga middag. 

Igår var det inte lika soligt på förmiddagen. Gick min vanliga söndagsrunda och njöt av att det ändå kändes som att det var lite vår i luften. Och det är ju snart mars, goddamnit. Mars är ju ändå en officiell vårmånad. Kom hem, släppte ut hönsen, sådde stora mängder purjolök pga att jag har en stor mängd frö som jag tagit från purjolök som gått i blom. Gratis är gott, osv. Solen tittade fram och jag gick ut och satte mig en stund i trädgården bland hönsen. Hjälpte min man att hålla fönster som skulle skruvas fast i Uthus 2.0, the neverending story. Sen var det skidskytte och världscuphoppning resten av eftermiddagen och det var väl helgen det. 

Nu tornar en fullspäckad vecka upp sig. Förutom en löjligt överbelastad jobbkalender så ska jag idag följa med min man till Trafikverket för att intyga att han är han så att han kan ta ett foto till sitt nya körkort, the neverending story 2 (han hade ringt och pratat med dom och tydligen gick det att göra så, tvärtom mot vad som stod på deras webbsajt, men men), och sedan är det ridning, hem och i säng. Imorgon: jobb, intervallträning, pilates, ridning, hem och i säng. På onsdag: styrelsemöte i stallet, hem och i säng. På torsdag: besök hos en ny öron-näsa-halsspecialist inför den stundande operationen, sedan bio med Club ROMIF, hem och i säng. Fredag? Ingenting än så länge! Inte i helgen heller. Längtar redan till helgen, hehe. Obs: jag mår bra, eller är i alla fall inte superstressad (i alla fall inte än). I fredags kom det ett sånt där påbud om en gemensam personalaktivitet som ska gå av stapeln som nästa måndag. Stör mig på att de här personalaktiviteterna alltid verkar dyka upp med väldigt kort varsel och eftersom de  i det närmaste undantagslöst ligger utanför min ordinarie arbetstid så tycker jag att det är skäl nog att tacka nej. Dessutom har jag faktiskt inte tid och det blev lite äckligt när en person sa Jag tror faktiskt du BEHÖVER detta, som om att tillbringa MER tid med människor jag redan tycker jag tillbringar tillräckligt mycket tid med skulle uppfylla mina behov, när vad jag i själva verket BEHÖVER är att få jobba ostört. Jag blir sällan stressad av att ha mycket att göra, vad som stressar mig är att inte få handlingsutrymme att beta av allt som står på min to do-lista, och jag välkomnar ett skepp som kommer lastat med ostyckad tid hundra gånger högre än en personalaktivetet med hemligt mål. Så jag kommer med största sannolikhet att tacka nej. Får väl vifta lite med den kommande revisionen-kortet om det skulle bli gnäll.  

Full of ecstasy and fire

Igår inleddes dagen med att mitt lilla team kom och frågade "om jag hade tid". Det hade jag egentligen inte, men man vill ju inte vara sån så jag sa att absolut, varsågoda, kom in, slå er ner. Sen följde ett rätt så energidränerade samtal som mest gick ut på att de ville klaga på städerskan, vilket förvisso är befogat, vi anlitar en städfirma, det finns ett städschema men så FAN heller om hen som städar följer det i någon större omfattning. Plus att hen snudd på undantagslöst glömmer någonting, vi brukar skoja och säga att man vet att det har blivit städat främst för att man hittar en kvarglömd dammtrasa eller rulle med soppåsar eller golvmopp liggandes någonstans i lokalerna. Plus att själva städningen inte är direkt imponerande, vilket är störigt eftersom man ju ändå betalar för att få det utfört. Fattar dock inte riktigt varför de tog upp det med mig för det är inte jag som sköter kontakten med städfirman, men jag lovade att ta upp det. Jaha, då startade nästa klagomål på en annan person för att hen "aldrig hjälper till med någonting" och jag vet faktiskt inte heller vad de trodde jag skulle kunna göra åt det, för den personen ingår inte i mitt team och jag har inget direkt mandat att styra och ställa över honom även om han har sin arbetsplats på labbet. Sedan tyckte jag att klaget var ganska så obefogat. Vår verksamhet är indelad i lågsäsong, högsäsong och det som vi kallar för ickesäsong då fabriken är stängd för underhåll. Ickesäsongen varar ungefär från mitten av december till mitten av februari och de vars arbete på något sätt är knutet till produktionen får då jobba med sånt som inte riktigt hinns med under högsäsong, för mitt team handlar det till exempel om att kalibrera utrustning, storstäda lokalerna, rensa ut sånt som är gammalt osv. Det hinner man gott och väl på två månader om man så är helt ensam, så jag kan inte se varför ytterligare en person skulle behöva släppa sina arbetsuppgifter och "hjälpa till" med det bara för att, när de själva faktiskt i princip inte har någonting att göra. Det var väl inte riktigt det svaret de ville ha kände jag, men allt annat hade faktiskt varit helt orimligt så det får de nöja sig med.  Obs, i vanliga fall är mitt team jättegulliga och ambitiösa och allting har hittills flutit på så himla bra, men jag antar att vi kanske nu har kommit till den delen av grupputveckling som kallas opposition och konfliktfasen? Jaja, det ska man ju också tröska sig igenom i så fall, så det är väl bara att försöka navigera på ett vettigt sätt.

Dagen fortsatte med möten som liksom klickade in i varandra utan tid för reflektion. Efter jobbet åkte jag till Laserkvinnan, i normala fall tar det 20 minuter men nu är det vägarbete så förra gången tog det 25 minuter, och denna gång tog det 35 för nu var det fyra trafikljus på vägen istället för två som det var förra gången och inget i normala fall. Kom därför lite försent, vilket jag hatar men vad ska man göra? Åkte sedan hem, städade och tog sedan med mig hundarna ut i skogen. Det var ljust! Fastän klockan var nästan fem! Det hann visserligen bli mörkt innan jag kom hem igen, men ändå. Gött. 

Fredag idag och hela dagen är fullbokad, men helgen är tom. Hade anmält mig till extra dressyrträning men den blev inställd pga för få anmälda. Det kändes egentligen ganska skönt, vilket är lite sjukt för jag anmälde mig ju för att jag verkligen ville vara med, men nu när det inte blev av så kändes det som att jag fick ledigt. 
Nu ska jag ta tag i dagens jobbhögar, sedan blir det intevallträning, handla på Willys och sen hem och träna pilates och sedan döna ner i soffan och bara vegetera. 

Merry go round and round

 Igår hade jag ytterligare en hektisk jobbdag. Fick ett utbrott, fast inombords, så det var kanske mer att betrakta som ett inbrott, över TrögGubben eftersom han, konsekvent, alla dagar i veckan, kommer helt oförberedd till vartenda möte som han är inbjuden till (tyvärr alldeles för många). Vi har rätt många månadsmöten inom olika områden, och dessa möten innehåller vanligtvis ett antal stående punkter: uppföljning av avslutade ärenden, pågående ärenden och nya ärenden inom respektive område. Sedan fördelas arbetsuppgifter ut på respektive ansvarsområden, och på nästa möte förväntas man sedan avlämna rapport kring vad man åstadkommit. Grejen med TG är att han ansluter till varje möte som ett oskrivet blad och när jag då säger något i stil med Jaha, då har vi ärende nummer xxx [ärendets rubrik], förra mötet bestämdes att [sammanfattning av åtgärdsplan] och TG, det var ju du som fick den uppgiften så hur har det gått med det? och snudd på varenda gång så sitter TG där som en fågelholk och börjar prata lite osammanhängande om vad som bestämdes på föregående möte eller något som redan gjorts och framgår av förra mötets protokoll (som alltid är delat på en gemensam skärm). Igår fick jag lite nog av det och sa rätt frostigt att det kan vara klädsamt om man tar lite tid och ser till att vara uppdaterad på sina punkter för det är slöseri med mötestid att sitta och upprepa saker som redan sagts och skrivits i ett protokoll. Riktade det inte direkt mot TG utan sa det som en allmän uppmaning, men en gång till att jag ska behöva lyssna på att han svamlar om vad som gjorts tidigare som om det vore senaste nytt så kommer han att få det IN HIS FACE. 

Igår sken solen från en klarblå himmel, fast det var kallt. Dock vindstilla så när man stod mot en vägg så kunde man nästan inbilla sig att det var lite vår i luften. Åkte hem och gick 8 kilometer i skogen med hundarna, sen landade jag i soffan med en god bok och så gick den kvällen. Idag ska jag till Laserkvinnan efter jobbet, sen hem och städa och sen är det väl godnatt. Puh. Men snart är det helg!