No one can say who'll return

Igår var det gråkallt och ruggigt och lockade föga att ge sig ut och träna intervaller, men det gjorde jag såklart ändå för om man ger upp varenda gång det tar emot lite, och det är helt ärligt rätt ofta, så skulle det ju inte bli mycket gjort. Sprang mina 2 x 10 minutersintervaller med 2 minuters gång mellan och det kändes faktiskt KANON. När jag sprang där för ett par veckor sedan var stigen översvämmad och jag fick vända, men nu hade vattnet sjunkit undan såpass att man kunde ta sig runt utan att behöva vada fram med vatten upp till vristerna. Var bara ett ställe där stigen fortfarande stod under vatten, men det gick ändå att ta sig förbi torrskodd om man tog en liten omväg. 

I morse mötte jag en buss där det stod BUSSFÖRARE SÖKES i displayen framtill, där det i normala fall står busslinjens namn och vart den ska, eller möjligtvis EJ I TRAFIK. På senare år har detta hottats upp så att det nu kan stå GOD JUL, GLAD PÅSK eller till och med, vid halloweentider, BUSS OCH KRAM.  Skojigt, tycker jag, men det här med att ha en jobbannons i displayen ger mer intrycket att alla Ankeborgs bussar plötsligt kör omkring utan förare? Men ja, vad gör man? Så djävla kul kan det ju inte vara att köra buss, plus att det i alla fall förr i världen kostade skjortan att ta ett busskort. Minns en kille jag kände på 80-talet, han jobbade som programmerare och det var ju på den tiden rätt så udda när man fortfarande kunde välja mellan att läsa ADB (Allmän DataBehandling) och maskinskrivning, och det var många, inklusive undertecknad, som valde det senare för man fattade inte vad det förra var och vad man skulle med det till. En grej som den här killen berättade var att hans chef en dag hade kommit med Å, Ä och Ö-tangenter och bett honom sätta dit dom på det amerikanska tangentbordet och hur klurigt det hade varit att, inte precis sätta dit dom rent fysiskt, men att få det till att det sedan BLEV Å, Ä och Ö när man tryckte på dom. Those were the days. 

I alla fall, av olika skäl tröttnade den här killen på sitt programmerarjobb och fick för sig att han ville bli busschaufför istället, och han hade hört att Arbetsförmedlingen betalade utbildningen så han sa upp sig. Tyvärr, för hans del, visade det sig att det inte stämde eftersom han a. hade sagt upp sig själv från ett förhållandevis välbetalt jobb, och framför allt för att det b. inte rådde någon brist på busschaufförer då. Eftersom han c. hade sagt upp sig själv så fick han heller ingen a-kassa, eller om det kanske var att han inte var med i facket, det minns jag inte riktigt, bara att han fick det riktigt kämpigt ekonomiskt ett tag eftersom det d. han var antingen över- eller underkvalificerad från samtliga jobb som fanns att söka just då, och han e. hade levt rätt så slösaktigt på den tiden han hade jobb och lön så han hade inget sparkapital att tala om, plus att han f. bodde kvar i en alldeles för stor lägenhet "sedan kärringen stack", och heller inte fick något bostadsbidrag eftersom det på den tiden grundade sig på inkomsten man haft året innan (så är det kanske fortfarande?). 

En gång berättade han att när det var en vecka till nästa utbetalning av vad det nu var han hade, KAS kanske, så hade han noll kronor på kontot, tomt i skafferiet och sisådär tjugo spänn i plånboken. Då gick han till affären och köpte popcornmajs för sina återstående pengar och så poppade han en kastrull popcorn morgon och kväll och levde på det i en vecka. Sen fick han jobb som säljare på företaget GOLDEN PRODUCTS, dom som sålde det här mytomspunna rengöringsmedlet SUPER 10 om någon minns det, och en tid därefter flyttade han från stan och sen vet jag faktiskt inte vad det blev av honom. Men troligtvis inte busschaufför. Men Lasse, om du läser det här och har lyckats spara ihop en slant så finns det kanske en möjlighet att förverkliga din gamla dröm. 

Från det ena till det andra. Idag ska jag jobba, sen till stallet direkt efter jobbet för personalmöte, sen hem och SLAPPA, fantiserar jag i alla fall om, men jag ska väl gå ut med hundar och göra fotrehab och sånt också. Sen ikväll är det handboll, Sverige mot Portugal och det kan nog bli en riktig rysare för Portugal har hittills inte förlorat en match. Nu var de i och för sig i samma grupp som Norge, Brasilien och USA och av dom är det väl bara Brasilien som spelat bra, Norge har ju snudd på varit rena katastrofen och USA är ju en gång för alla ingen handbollsnation. Nu i huvudrundan så är Sverige i samma grupp som Spanien, Portugal, Brasilien, Chile och Norge och vad som helst kan hända. Spännande! Och läskigt. 

B Wahlströms flickböcker: Serien om Annika, del 3: Ge dig inte Annika!

Boken börjar med sommarlov och Annika är med sina föräldrar och bror plus Bettina på deras sommarö, men där är det tråkigt och regnet strilar ner så Annikas föräldrar bestämmer sig hastigt och lustigt för att resa till Madeira och Annika (14) och Bettina (8) får bo ensamma i våningen i stan (rimligt). De sticker såklart till stallet det första de gör, men där är det tomt och låst förutom två okända hästar. Bettina försvinner och kommer tillbaks med en hund som hon hittat bunden vid en koja någonstans. Hunden visar sig tillhöra EMIL LIND, mer om det senare.
Efter ett par dagar kommer Turk samt ridskolans hästar tillbaka från sitt sommarbete. Harry meddelar att han anmält Turk till tävlingar "nästa söndag" och Starke tycker att Trixi ska anmäla sig på en av de nya hästarna, Priscilla (också rimligt) och Annika tycker det ska bli toppen. 
Sen blir det rabalder när Emil Lind upptäcker att Bettina har hans hund och i samma veva kommer Bettinas mamma FRIDA och vill ha tillbaks Bettina. Bettina försvinner och åker ut till sommarön för att lämna hunden till en gubbe där men hunden smiter tillbaks med första färjan nästa dag, men sen försvinner han igen men nu är det dags för tävling! Regnet öser ner och lastbilen krockar med en annan bil och far i diket, Harry förs till sjukhus med bruten arm och hjärnskakning. Annika och Bettina har suttit med Turk i lastutrymmet och klarat sig oskadda men när de lastat ut Turk blir han rädd och sliter sig och sticker  iväg och Bettina far efter.

Bärgningsbil kommer och Annika och chauffören åker tillbaks till stallet (Turk och Bettina är fortfarande försvunna, helt rimligt att åka hem istället för att leta efter dom?) och efter ett tag kommer Bettina ridande till stallet på Turk (jätte-jätterimligt). 

Tävlingarna hade så småningom blivit avbrutna p g a regnet (och Marika Borg hade ramlat i vattengraven) och skulle istället hållas "söndagen därpå" och både Annika och Trixi är heltaggade på att vara med, men Harry med sin hjärnskakning och armen i band är mindre pepp. Sen blir det nytt härj med Frida och Emil Lind och hunden (som nu är omhändertagen av polisen).

Bara bekymmer, Bettina försvinner för vilken gång i ordningen vet jag inte (måste säga att alla i den här boken är extremt obrydda kring att en åttaåring är spårlöst försvunnen, ute och liftar med okända människor och så vidare), men  Annika och Trixi tränar hoppning som om det inte finns någon morgondag. Trixi (som alltså började rida för cirka ett år sedan) rider Priscilla för första gången och hoppar 150 cm ("högre hinder finns inte i den lätta klassen") men tycker ändå de ska höja till 160 (JÄTTE-JÄTTERIMLIGT).
Bettina är fortsatt försvunnen, Trixis mamma gör det enda realistiska och kontaktar polisen, och det blir stort pådrag. Tävlas ska det såklart göras ändå, men när det väl är dags vill Turk inte låta sig lastas eftersom han har dåliga vibbar av lastbilen och surputten Harry är ju inte precis en stöttepelare utan tycker de ska stanna hemma. Precis när alla ser ut att ge upp så kommer Bettina farande från ingenstans och lyckas såklart få in Turk i lastbilen på ingen tid alls. De kommer fram till tävlingsplatsen, Trixi och Priscilla vinner den lätta klassen och Starke anmäler henne genast också till den svåra, där Annika och även Marika Borg ska vara med. Man får inte veta hur höga hindren är, men om "lätt klass" innebär 150-centimetershinder så får man väl anta att de lägsta är 160? Observera att detta är Annikas andra tävling i detta livet, och även Turks får man väl anta eftersom han bara är fyra år. 

Det är en svår bana, ingen är felfri och det börjar med att Turk river första hindret och nu tror man det är kört, men det går sämre för alla andra inklusive Marika Borg som piskade sin häst inför vattengraven så att spöet gick av. Marika blev i efterhand uppläxad av Bettina, och sedan kommer Harry och läxar upp Marika och ska se till att Marika aldrig mer ska få sätta sin fot på en tävlingsbana, hur nu det ska gå till. 

Emil Linds hund är nu via Bettinas försorg omplacerad hos gubben som kör färjan till sommarön, och Frida har motvilligt lovat att Bettina ska få stanna hos Annikas familj "i vinter". Och tävlingen, ja den vann såklart Annika och Turk överlägset, vad trodde du? THE END.

Far from the shallow

Igår var jag hos Fotspecialisten efter jobbet. Han var nöjd med mig. Har fått nya rehabövningar som ska  fortsätta stärka upp foten plus att jag ska börja springa tiominutersintervaller. Han tyckte att jag kunde drämma i med fyra tiominuters med en gång, men där protesterade jag och tyckte det var för mycket. Med tanke på alla mina tidigare skador och bakslag vill jag ju ha hållbarhet över tid snarare än att kunna springa långt med en gång. Han menade på att det inte är någon fara så länge man springer långsamt, men jag vet inte det jag, jag har ju fått skador trots att jag mest av allt påminner om dvärgen Gimli i Sagan om ringen när han mödosamt knatar efter Aragon och Legolas över vidderna. Vi enades om att jag skulle börja med två tiominutersintervaller med två minuters gång mellan, så nu testar jag det. 

Hem och ut med hundarna, gick nästan åtta kilometer och tränade sedan ett pass tabata innan det var dags för kvällsmat och sedan iväg till bibblan för att lämna samt hämta en hel drös böcker. Inne på bibblan satt  en flock pensionärer som hade en bokcirkel och bollade stillsamt och artigt frågan vem som skulle få den stora äran att välja ut nästa bok. Ja, jag har ju förverkat min rätt, var det flera som sa, exakt ingen sa Jag tar det eller Jag har ett förslag...och så länge jag var där, kanske fem minuter, så kom de inte till beslut om någonting överhuvudtaget. Ibland hör man, jag alltså, om folk som är med i bokcirklar och tycker det låter lite kul, men är det så här det går till så hade jag förmodligen gått upp i atomer på ingen tid alls. 

Susade sedan till stallet för teori. Vi ska rida program senare i vår och där kunde man välja mellan LA:1 och LB:1. Valde LB:1 för att slippa ryggningen och den förvända galoppen i LA:1. Köttbullen KAN inte rygga, detvillsäga hon fattar inte hjälpgivningen och av någon anledning är det inget man gör på lektioner längre så det blir ju aldrig av att man tränar och får hjälp. Och förvänd galopp, tja, jag hade ju varit salig om hon kunde gå i form i vanlig galopp till att börja med, så det känns ju lite overkill med förvänd. Sen kan man ju såklart träna det ändå, men det är en annan sak. 

Hem och kolla på handboll och sen var jag så uppe i varv att det tog tusen år att somna. Vaknade ändå klockan 03.40 och kunde inte somna om, det var ju knappt lönt heller. Ska ta mig igenom denna jobbdag, sedan träna intervaller och pilates och sedan till stallet för teori en gång till. Känner väl inte riktigt peppen för det sista, men en gång struntade jag i teorin och den gången bestämde de att de skulle hoppa. Något sånt kan man ju inte riskera, bäst att vara på plats och inlägga veto om något sånt förslag skulle dyka upp. Plus att ibland kommer frågan om hästbyte upp och då vill man ju också vara där och kunna säga sitt.  Aja, nu är det bara att rivstarta dagen och köra på. 

ÅH nej/PUH, Sverige-Spanien 29-29

Sitter med kaninpuls efter denna ödesmättade match mot ärkefienden (en av dom) Spanien där Sverige inledde minst sagt strålande i både anfall och försvar och ledde med fem mål (tror jag det var) i halvtid, men Spanien är Spanien och handboll är handboll och när Spanien tog ut sin målvakt och började spela 7-6 kunde Sverige inte riktigt stå emot och ledningen krympte mer och mer och när det återstod mindre än tio sekunder så lyckades de krångla in det där sista målet som gjorde att det blev oavgjort. Men ja, Sverige spelade otroligt bra och en poäng är ju bättre än noll poäng. Så det så.

Helgen som gick, vecka 3 2025

I fredags körde jag min lilla intervallträning efter jobbet, sedan var det helghandling på Willys, hem och köra ett pass pilates plus fotrehab och sedan ställde jag mig och kokade potatis- och purjolökssoppa som blev to die for. Tidigare på dagen hade jag vaga fantasier om hämtmat till kvällsmat, men så blev det nästan ett helt nybakat bake-offbröd över från jobbets gemensamma fredagsfrukost och det vanliga är att om det inte ätits upp på lunchen så är det en outtalad överenskommelse att jag tar hem det till hönsen.  Fast ibland är det "till hönsen", som nu, för det var ett sånt där bröd som är svingott att äta till soppa, så soppa fick det bli. Kollade sedan på handboll, Portugal mot Brasilien, som var en jämn och spännande match där Portugal avgick med segern, och sedan USA mot Norge som inte var det minsta spännande även om Norge inte spelade särskilt bra och USA kämpade på så gott de kunde, men det är ju ingen handbollsnation så det var för stor klasskillnad. Hörde sedan att de amerikanska handbollsspelarna bara fick ditresan till VM betald, hemresan fick de tydligen stå för själva. Men åh, stackarna.  

På lördagen gick jag upp tidigt, gick en runda norrut och kom på för sent att javisstja, här brukar det ju jagas varje helg i januari och såklart satt det sedan en gubbe i varje torn jag såg på håll. Fick hålla mig på bilvägarna vilket inte var vad jag tänkt mig, men man vill ju inte vara i vägen. Kom hem med 13 kilometer i benen, städade hönshuset, åt sopplunch och åkte till stallet för att vara med på ett möte med ungdomssektionen. Det gick snabbt och smidigt, sedan åkte jag hem och lade mig i soffan framför vinterstudion och damernas skidskyttestafett. Småslumrade lite och hängde inte riktigt med, men det är ju nya skidskyttetävlingar var och varannan dag så det gjorde inte så mycket. Lagade middag och så kollade vi på handboll, Spanien mot Japan där Japan kämpade på och deras målvakt var fantastisk, men Spanien var helt enkelt otäckt bra. Sedan var det dags för Sverige att möta Chile och sedan var det läggdags. 

Igår gick jag min nya söndagsrunda, som är samma som den gamla fast utökad med en ny slinga, också den kuperad så det blev rejält svettigt. Solen sken, det var plusgrader och barmark, härligt. Kom hem, tränade pilates, åt upp den sista soppan och det sista brödet till lunch, tog ett fotbad och sedan var det  brasa i kaminen, soffan, vinterstudion och en god bok. Senare var det världscupen i hoppning, där det tyvärr blev stolpe ut för både Peder och Rolf-Göran med ett nedslag vardera, men en ung dansk tjej som snudd på debuterade i världscupssammanhang blev fyra, kul! Lagade mat, kollade på handboll (Tyskland mot Tjeckien) och sen var det kväll. Hodeladihodeladihoppsanvilkendag. 

Idag ska jag till Fotspecialisten efter jobbet. Ikväll är det teori istället för ridning, vi ska prata om vilket dressyrprogram som vi ska träna på till vår programridning som vi ska ha annandag påsk eller däromkring. Sen är det hem och kolla på handboll, Sverige mot Spanien, GULP. 

Disclaimer

Har läst Disclaimer av Renée Knight, och det kan du också göra. Detta är handlingen:

Tänk dig att en bok mystiskt dyker upp på ditt nattduksbord. Tänk dig att du börjar läsa och inser att boken handlar om dig och din mörkaste hemlighet. Tänk dig att boken också berättar om den fruktansvärda hämnd som bokens författare har planerat för dig ...

En dag ligger en bok på Catherines nattduksbord. När hon börjar läsa inser hon med fasa att boken handlar om henne, och om en hemlighet hon dolt i 20 år. Bara en annan person visste om vad som hände den där sommardagen, men den personen är död sedan länge. Bokens författare har dessutom byggt vidare på historien och det mardrömslika slutet gör Catherine panikslagen. Samtidigt som Catherine inser att hennes enda hopp är att konfrontera sitt förflutna börjar hennes värld att falla samman.

Det här var en bok som jag tyckte började lite halvhjärtat, men sen tog den fart och när jag precis tyckte att jag hade räknat ut vad som skulle hända så nehej, då tog allting en helt ny vändning som jag verkligen inte såg komma och sen var det nästan bud på att börja om från början med nya ögon. Den här boken får fyra hemligheter av fem möjliga, marsch iväg till bibblan. 

Hurra, Sverige-Chile 42-30

Puh, då kan man pusta ut efter ytterligare en seger som i halvtid inte alls kändes speciellt självklar efter en första halvlek där Sveriges försvarsspel var minst sagt svagt och det stod 20-19. Men sen blev det lite ordning även bakåt samtidigt som chilenarna gjorde en hel del tekniska fel och då kunde Sverige dra ifrån. Nu väntar ärkefienden SPANIEN på måndag när det ska göras upp om gruppsegern. GULP!