Hembiträdet

Har läst Hembiträdet av Freida McFadden och det kan du också göra. Detta är handlingen:

Millie har avtjänat ett tioårigt fängelsestraff och bor i sin bil när hon får jobb som hembiträde hos den förmögna familjen Winchester: mamma Nina, pappa Andrew och nioåriga dottern Cecelia. Bostad ingår - ett minimalt vindsrum i familjens jättevilla.
Millie satsar allt på att sköta jobbet perfekt - hon städar, tvättar, tar hand om parets dotter, lagar fantastiska middagar till familjen och äter själv ensam i vindsrummet. Men snart börjar hon ana att familjen Winchester döljer betydligt mörkare hemligheter än hon själv.
Varför beter sig Nina så bisarrt? Och varför går det bara att låsa vindsrummet från utsidan? När Millie faller för frestelsen att försöka ta reda på vad som egentligen pågår i huset tar allt en chockerande vändning. Det visar sig att familjen Winchester spelar ett farligt spel - men de vet inte vad Millie är kapabel till...

Jag gillade den här boken, det var en välskriven bladvändare där jag visserligen ganska tidigt misstänkte att det inte var som man trodde (ibland är det kul att känna sig smart), men det var ändå en och annan twist som inte ens jag kunde förutsäga. Nu ser jag fram mot uppföljaren, Hembiträdets hemlighet. Den här boken får fyra små vindsrum av fem möjliga, stick iväg till bibblan med er.   

Coming up: HÖSTLOV!

Äntligen fredag! När jag såg veckans schema i måndags så stirrade jag bara tomt framför mig och undrade hur i helvete jag skulle få ihop detta, men det löste sig ju lite elegant i alla fall som igår och idag i och med att två tunga och energikrävande möten blev flyttade, visserligen skjuts problemen bara framåt men ändå. All skit behöver ju inte komma samtidigt. Igår passade jag på att utnyttja mitt nyluftiga schema till att åka och handla på arbetstid. Ja, till jobbet alltså, det får ju vara någon måtta på friheten. Den här veckan är det nämligen min tur att handla till den gemensamma fredagsfrukosten. De flesta gör det på väg till jobbet  men det är ju inte något jag kan göra så därför kan jag lika gärna handla dagen innan och sen genomlida folks halvt (men bara halvt) skämtsamt sura miner för att det inte finns några nybakade frallor, men Den som handlar bestämmer vad som ska handlas, det är på riktigt sen gammalt.  

När jag åt lunch så kom KonsultGubben och medan han mikrade sin mat så lät han blicken svepa över köksregionerna och konstaterade att det låg bröd på diskbänken. Har du handlat till fredagsfrukosten? undrade han och jag hade lust att svara att nej, jag tror inte jag blir mätt på det som finns i min matlåda så jag tänkte trycka i mig tre hela brödlimpor till efterrätt, men besinnade mig och svarade bara jakande. Självklart såg KG det som en inkörsport till en liten pratstund, så han gick igenom de tre olika sorternas bröd jag hade köpt och liksom graderade dom utifrån hans och hans sambos preferenser. Sedan gick han vidare och malde en stund om att det väl egentligen inte är så nyttigt att äta bröd och jag svarade (eftersom jag tänkte att han ändå ska sluta snart så man kan väl kosta på sig att BJUDA TILL LITE) att det beror väl som med allt annat på mängden, men KG:s såkallade diskussioner är ju bara ett ramverk för att han själv ska få hålla en monolog och sig och sitt så det var att kasta pärlor för svin.

Aja, han slutar den sista oktober och nästa vecka har jag semester så idag är förhoppningsvis sista dagen jag behöver ha med honom att göra.  

Kom hem, gick ut med hundarna, städade och satte mig sedan med en bok, Hembiträdet, som jag hört mycket bra om och som i alla fall började lovande även om jag tyckte en av karaktärerna kändes lite väl överdriven, men det får väl ge sig. Håller också på att läsa Pernillas bok Älskade jävla unge och kan bara säga att jag älskar den jävla boken. Som jag såklart visste att jag skulle göra eftersom jag läst Pernillas blogg i vad som känns som hundra år. Mer om det när jag läst ut boken (detvillsäga: snart, för den är svår att lägga ifrån sig även om jag så att säga vet handlingen redan).

Åkte till stallet, kom hem igen, duschade, gick och lade mig. Man skulle ju kunna tro att om man rider mellan 18.00 - 19.00 så skulle man kunna ha lite kvalitetstid hemma efter det, men det är svårt att ta sig från stallet. Först pratade jag en lång stund med instruktör N, sen fick jag för mig att jag skulle putsa Köttbullens träns och sen mina egna stövlar, sen träffade jag en från Bästa Måndagsgruppen™ som skulle rida på drop in-ridningen och fastän vi sågs i måndags så hade vi ändå väldigt mycket att tala med varandra om. Hehe. Jaja. 

Idag ska jag gå stavgång! Jag gillar det, har slitit ut ett antal stavar back in the days, men sen vi flyttade till Nästan-Österlen och skaffade hundar så har det varit väldigt sparsamt på den fronten. Det funkar ju  hyfsat att gå med en hund om man har midjebälte, men två eller flera leder bara till en massa trassel med koppel och stavar enligt min erfarenhet, och då är det inte roligt. Har i alla fall ett par rätt så påkostade (i alla fall på den tiden när det var lite mer inne med stavgång eller NORDIC WALKING som det väl ska kallas om man vill tvätta bort pensionärsstämpeln) BungyPumps som jag nästan inte har använt alls. De har stått på jobbet i kanske tio år eller så, för ett tag fick jag och en numera fd kollega för oss att vi skulle gå stavgång på lunchen, men det blev nog bara en eller två gånger och sen rann det ut i sanden. Men sen jag införde min nya fredagsrutin att ta en promenad i mina gamla hoods och utan hundar så har tanken på stavgång också väckts till liv. Så nu ligger BungyPumpsen i bilen och idag blir det nypremiär. GÖTT. 

I morgon ska min man åka till KÖBENHAON och vara borta till söndag och jag ska ha egentid. Nu blev det i och för sig ett extrainsatt styrelsemöte på söndag eftermiddag, men det får man väl tugga i sig. Ska ju ha HÖSTLOV hela nästa vecka, så jag kommer ändå att få relativa oceaner av egentid för min man ska jobba. Sen händer det mycket kul i stallet också! Ska gå på tre clinics, en där ridlärarna rider dressyr, en annan när ridlärarna hoppar och en tredje som handlar om frihetsdressyr. Plus ett extra dressyrpass på torsdag. Annars ser jag fram mot: långa promenader, elda i kaminen och att läsa böcker. Alla goda ting är tre, osv. Men först ska jag beta av en arbetsdag.  

Till stallet istället, v 43 2024, pt 3

Igår var det Köttbullstorsdag! Tyvärr, för oss båda, så har hon fortfarande inte blivit klippt så hon kändes  rätt trött och seg. Kan också bero på att jag var lite, lite för mätt för att det skulle kännas helt bra att rida. Vi rider ju redan klockan sex och jag åt väl min kvällsmat eller vad man ska kalla det vid fyratiden, fast det brukar jag ju göra så jag fattar inte varför jag igår kände mig som om jag ätit ett helt julbord. Tog i och för sig en extra macka för att kompensera att det inte fanns några kokta ägg, det var kanske den som gjorde det? Jobbigt var det i alla fall. Köttbullen ska klippas nästa vecka, något hon verkligen hatar så jag kan lite förstå att hon inte är överst på personalens önske- och to-do-lista i det sammanhanget. Annars är hon en sån klippa, snäll i boxen, snäll att rida, alla kan rida henne och hon är mentalt stark och fixar ständiga ryttarbyten och gå med nybörjare och funkisryttare och sådär. Men vissa issues har hon, och det är: 1. Vara ensam, 2. Bli duschad i spolspiltan och 3. KLIPPMASKINEN. Mohahaha. 

Igår red vi en övning med travökningar på diagonalerna som väl inte gick jättebra om jag ska vara ärlig, dels p g a ovan nämnda trött- och seghet hos både häst och ryttare, samt det faktum att Köttbullen ju inte har något  större gångartsregister att jobba med. Men man kan ju inte alltid vara på topp heller. Nästa vecka är det teorivecka och då är det ingen ridning, fast då har jag anmält mig till en extra dressyrträning för instruktör V på torsdagen så det blir i alla fall ett pass. Förhoppningsvis på en förhoppningsvis nyklippt Köttbulle dårå.  

Det jäser och pyr nog lite

Det jäser och pyr nog lite

We will fly so high

Igår hade jag och min chef medarbetarsamtal. Försökte deala bort Laboratory Manager-delen av min tjänst med motiveringen att Projektet kommer att ta mer och mer av min tid när det så småningom ska sluta vara projekt och bli implementerat i den dagliga verksamheten. På det sättet skulle min tjänst bara handla om  det som jag anser är mina kärnområden, och inte som nu spreta hit och dit mellan det och sådant som egentligen ska hanteras av R&D. Min chef instämde och var enig med mig i det resonemang, dessutom ser det rent organisatoriskt ut så i flera andra delar av bolaget, dvs att man har en från R&D som har personalansvaret för laboratorieassistenterna. Kruxet var bara att övertyga R&D-chefen om att en i hans team skulle få ta över Laboratory Manager-titeln från mig. Det gick väl sådär, eller det var väl inte så att R&D-chefen höjde armarna i skyn och brast ut i jubelrop över denna fantastiska idé. Men min chef skulle försöka bearbeta honom lite mer nästa vecka så får vi väl se hur det går. 

Sen var det lunch och efter det var det ytterligare en möte där jag höll i en 90 minuter lång presentation som jag inte riktigt hunnit få klar, vilket i och för sig inte var mitt fel eftersom det handlade om att de resultat som någon annan skulle ha sammanställt inte var klara, men det känns ju ändå sådär när flera sidor av ens förment proffsiga powerpoint bara har en rubrik och To Be Updated, så det kändes väl lite sådär. Vår platschef sa lite halvspydigt att det var ju kul för oss andra att du också är mänsklig och har brister. Är det så jag uppfattas, som omänsklig och felfri? Känns ju också lite sådär om jag ska vara ärlig, men jaja. 

Lång dags färd mot natt igår, men idag har jag luft i schemat eftersom ett möte blev flyttat. Gött. Samma sak gäller för imorgon, så plötsligt känns resten av veckan helt rimlig. Ikväll är det ridning, imorgon kan jag sluta tidigt och sen är det helg. G-Ö-T-T- 

No need to argue

Igår var en hektisk dag på jobbet och veckan kommer att fortsätta i samma strävsamma tema med möten och presentationer som liksom klickar i varandra och det enda man har att glädjas åt är om något möte inte tar så lång tid som planerat så man får en liten paus. Igår blev jag ju ombedd att hjälpa till med ett R&D-projekt, fick förfrågan om vi kunde sätta oss en stund med detta imorgon förmiddag? och jag svarade nej, tyvärr, har inte en ledig stund på hela veckan och nästa vecka har jag semester, lite med hopp om att det skulle vara något akut och personen som ville ha hjälp då antingen löste det själv eller tog hjälp av någon annan, men nähä, då kom det en kallelse till ett möte om detta i början av november. Ringde upp och sa min favoritmening Jag kan inte riktigt se att det här skulle tillhöra mina arbetsuppgifter och fick då lite förment smicker, men du är ju så kunnig och blablabla, men den lätte går man ju inte på så jag stod på mig och hänvisade till en annan kollega som faktiskt JOBBAR med åtminstone hyfsat snarlika saker. Tror jag lyckades snacka mig ur det till sist. Det tar lite emot för man är ju ändå en Duktig Flicka™, men jag måste kunna fokusera på mina kärnuppgifter och Projektet, och det kommer inte att bli mindre omfattande, tvärtom. 

Efter jobbet susade jag hem, gick ut med hundarna, tränade pilates och sen hade jag någon timme kvar inann det var dags att byta om och åka till stallet. Åkte inom bibblan och hämtade en hel drös böcker som jag reserverat, så det passar ju bra med höstlov nästa vecka. Plus att min man ska åka till Köpenhamn över helgen som kommer, så det ligger mycket egentid och fritid i pipelinen. Bra efter den här veckan tror jag. 

Idag ska jag ha medarbetarsamtal med min chef. Eller han ska ha med mig, hur man nu uttrycker det. Hoppas på att få till en förändring i min befattningsbeskrivning som gör min tjänst mer renodlad och sen hade det inte gjort ont att få slippa personalansvar, även om de personer som ingår i mitt team just nu består av toppenmänniskor som det inte på något vis är betungande att ha att göra med. Men det hade ändå varit gött att slippa det formella ansvaret. Min titel är Laboratory Manager och det är helt sjukt för jag jobbar nästan inte alls med labbrelaterade grejer längre. Det finns en lämplig person att slänga över den delen på, enda kruxet är att hen bara har jobbat några månader. Men hen har ändå gedigen utbildning och erfarenhet, så det BORDE inte vara något problem. Plus som sagt att teamet både är lättsamma och självgående. Jaja, vi får väl se hur det här slutar.   

Till stallet v 43 2024, pt 2

Igår blev nästan INGENTING som jag hade tänkt mig. Hade ju tänkt mig att komma till min nya grupp, rida för instruktör K och få ha Köttbullen eller åtminstone någon annan ponny. När jag kom till stallet så var mitt namn inte ens med på listan. Fick tag på instruktör N, det hade blivit någon miss i kommunikationen och sånt händer ju och är inte hela världen. Instruktör N kollade över planeringen, det visade sig att alla hästar gick fullt och hon visste inte hur hon skulle lösa det riktigt, det var till och med så jag föreslog Jag kan skippa idag och komma nästa vecka istället? men det sa N att jag absolut inte skulle, vi löser det här och så slutade det med att jag fick Hästen. Det var ju inte PRECIS vad jag hade tänkt mig, men men, det var ju bara att gilla läget. Har du haft honom förut? undrade en av mina nya ridkompisar, och jag svarade att jadå, 2018 hade jag honom på en boot camp när jag egentligen hade Pojken men det var när han var alldeles ny och inte orkade gå två pass om dagen så då fick jag och en till som också hade någon häst som inte orkade gå så mycket, dela på honom varannan lektion. Utöver det, bara någon enstaka lektion då och då, och det var längesen. 

Nästa grej som inte blev som jag tänkt mig var att vi inte alls skulle ha instruktör K, för hon var sjuk. Buhu.  Istället fick vi en vikarie som säkert är jätteduktig, men när man inte känner vare sig hästar och ryttare blir det lite...tja, opersonligt? Men det var ju bara att gilla läget här också. Kravlade mig upp på Hästen och det kändes som att jag hade tre kilometer hals framför mig och att bakdelen befann sig någonstans i utkanten av Växjö. Lektionen innan vår hade haft hoppning och gruppen efter skulle också ha hoppning, så det stod hinder överallt och kändes trångt även om vi bara var åtta stycken. Övningen var att vi skulle rida i volter runt hindren, med hästen omväxlande inåtställd och utåtställd. Gick väl SÅDÄR. Hästen är så lång och seg och också en typisk gammal ridskolehäst som inte gör mer än han måste, det är väl begripligt, men det gick liksom inte att nå fram till honom, det kändes inte som att det blev något samspel värt namnet. Det beror såklart på mig och att jag inte känner honom tillräckligt, men ändå. Inte jättekul. Och så är han överbyggd och går på bogarna i framvikt, och när vi galopperade kändes det som att jag hade en välfylld ICA-kasse i varje hand, puuuh. När vi stod på medellinjen så undrade jag om det regnade in men det var min egen svett som droppade ner från huvudet och landade på axlarna. 

Men min nya grupp var i alla fall dötrevlig! Kände alla sedan innan, åtminstone till namnet, det blir ju så på en liten ridskola som vår. Och efter den här starten kan det väl bara bli bättre? Och på torsdag ska jag få rida Köttbullen.