tisdag 12 februari 2008

Det är så jävla enkelt att vara svår

Jag har precis sett kanske 10 minuter av ett program som hette "Hasses brorsas låtsassyrras kompis" och som verkade vara någon slags uppföljare till gamla hederliga "Bullen". Men istället för trygga Martin Timell och Cissi Elwin så återfanns Kitty Jutbring som programledare.

Kitty Jutbring har jag sett fladdra förbi i Big Brother och hon har väl inte direkt imponerat på mig, jag tycker hon verkar ganska tillgjord, rätt hysterisk och inte så smart, men jag kan ju ha fel, kanske fejkade hon alltihop i Big Brother och är i själva verket en riktig djuping. 

Nu satt hon i alla fall och försökte vara någon slags vuxenkompis till "panelen" och prata med dem om sex och samlevnad. "Panelen" bestod av två småkillar som såg ut att på sin höjd gå i sjuan, och de spred värsta Mitt Livs Novell-tonårsråden: "Var dig själv" "Bry dig inte om vad andra tycker" "Tänk positivt" och så vidare, ivrigt påhejad av det tvivelaktiga föredömet Big Brother-Kitty. Det var så pinsamt att jag höll på att avlida.

Så försökte jag föreställa mig att någon av killarna jag umgicks med i tonåren skulle sitta med i en sån panel och ge goda råd. Det var omöjligt. Om man kommer från en liten håla där alla har känt alla jämt och han där är min kompis' kusin och där går hon som är ihop med min förra kille, så pratar man verkligen inte om känslor. Man samlas vid kiosken på fredagen eller lördagen, till en symfoni av målbrottsskratt och trimmade Puch Montanor och dricker folköl och det slutar med att man känner sig tvungen att ha sex med Kenneth i 8C eller Roger i 9A och så blir man kallad hora på måndagen, eller så har man inte sex med Kenneth i 8C eller Roger i 9A och blir utfrusen för att man är en jävla mes istället. 
Att föreställa sig Kenneth i 8C eller Roger i 9A sitta i en mysfåtölj i en tv-studio och säga "Känn ingen press bara för att du är den enda som inte hånglat" eller "Ljug inte om att du har gjort vissa saker bara för att verka mer erfaren", det finns inte på världskartan. Det är helt enkelt omöjligt. Kenneth och Roger och deras vänner kan på sin höjd sluddra fram Ska vi knulla eller? och är definitivt inte förmögna att analysera några känslolägen ovanför den mest basala nivån på Maslows behovstrappa. I alla fall inte så att det märks.

Man kan ju hoppas att tiderna förändras. Fast jag tror inte det. 
Det kanske är tur att jag inte blev programledare i "Hasses brorsas låtsassyrras kompis".

Inför den nya säsongen av Lost

I morgon är det säsongsstart av Lost, tv-serien jag älskar att hata och som jag följt slaviskt sedan avsnitt ett. Jag brukar roa mig med att göra små betraktelser efter varje avsnitt, och för att komma i stämning så här inför den nya säsongen så redovisar jag här sista avsnittet av förra säsongen. Hääääng med:

Lost vecka 24 2007:

  • Jag måste börja med att säga att Jack i första scenen hade en gigantisk svettfläck på sin tröja. I nästa scen, som skulle föreställa typ några minuter senare, så var svettfläcken mycket mindre. Nu skulle man kunna säga att jag har fokus på fel saker, och det är sant. Men det är sådant som stör mig.
  • Jag måste också säga att jag tycker att Naomi är VÄLDIGT pigg för att alldeles nyligen ha fått lungan punkterad av en gren. Det är inget man märker av precis. Samma gäller Locke, som ju travar omkring helt obehindrat, trots att han nyss låg medvetslös och nedskjuten, och dessutom förlamad, i en grop i skogen. Men bara för att man har ett arbete att uträtta sätter man sig tydligen över vissa kroppsliga hinder.
  • Varifrån får de saker som batterier  till sin walkie-talkie? Jag kan liksom inte föreställa mig hur det har sett ut när The Others kom till ön. De måste ju haft med sig stora tankbåtar med förnödenheter, mat och annat. Som till exempel batterier.
  • Om nu The Others vet precis ALLT om de överlevande från flight 815, varför säger de att de fångat "Jarrah, Kwon och tandläkaren"? Han heter ju Bernard, jag vet inte vad han heter i efternamn, men jag vet att The Others vet. Han har väl inte precis karaktäriserat sig som tandläkare på ön?
  • Men hur COOLT var det inte när Hurley bara kom fräsande i den gamla Dharma-folkabussen och bara mejade ner The Others på stranden och räddade hela gänget? Det var verkligen skitballt, men jag undrar ändå: Hur mycket bensin fanns egentligen i den där bussen från början, de körde ju ändå omkring med den ett bra tag när de hittade den. Och borde inte batteriet vara i ganska kasst skick? Men det är väl petitesser förstås.
  • Och var kom WALT ifrån helt plötsligt? (Och vad vuxen han såg ut, fast jag får medge att det var så längesedan jag såg honom att jag nästan glömt bort honom. Och självklart har det ju gått mer än 90 dagar i VERKLIGHETEN än på ön, det fattar ju t o m jag.)
  • Märkligt det där med Bonnie och Greta i "Spegeln". Mikhail skjuter på supernära håll, den ena dör direkt, den andra dör inte fastän man måste vara i det närmaste blind för att inte skjuta ett dödligt skott på det avståndet. (OK, Mikhail har ju i och för sig bara ett öga, men ändå). Fast det måste ju vara någon som överlever en liten stund, så att denna kan väsa fram viktig information innan den dör.
  • Mikhail är verkligen en seg rackare. Inte nog med att han ljudlöst kan ta sig loss när han är slagen medvetslös, samt bunden till händer och fötter som vi sett tidigare. Han överlever även supersonic-staketet, trots kramper och fradgetuggning. OCH han överlever även ett fett knivhugg i bröstet och en gigantisk blodförlust. Han har sinnesnärvaro nog att smyga därifrån helt ljudlöst, och Des och Charlie märker INGENTING. Jaja.
  • Och även om Charlie är musiker, är det inte lite VÄL overkligt att kunna ta ut en kod som utgörs av melodin till "Good Vibrations" på en knappsats utan att trycka fel ton EN ENDA GÅNG? Och den här drunkningen...Borde han inte ha kunnat simma ut genom fönstret. Jag hoppas att han kommer på det under säsongsunderhållet. Jag ville inte att Charlie skulle dö.
  • Och vad gör PEN där-någonstans-på-andra-sidan-kontrollpanelen? Har hon inget annat att ta sig för än att sitta och anropa Desmond jämt och ständigt? Han har ju varit borta i ÅRATAL för Guds skull.
  • Och när Jack slutligen fick prata i Naomis supertelefon och fick kontakt med om omvärlden...Så fort de-han-pratade-med sagt "Vänta där, vi kommer snart" (eller vad de nu sa) så började ALLA sorla och le och se upprymda ut, trots att det rimligtvis bara var Jack som kunde höra det.
  • Och vad i HELVETE var det här för parallellhistoria med Skägg-Jack (och varför har han inte skägg på ön förresten? Han har gått och haft hela världens bekymmer på sina axlar, men ändå haft sinnesnärvaro nog att raka sig sådär varannan dag) och Kate? Skulle det föreställa FRAMTIDEN? (Men om det var framtiden, varför hänvisade Jack vid två tillfällen då till sin pappa, som ju dog innan planet störtade, det var ju själva anledningen till att Jack åkte med flight 815 från början). Och vem var det som, i framtiden, dog, vars begravning-eller-vad-det-nu-var Jack besökte? Och varför är han olyckligt kär i KATE nu helt plötsligt? Och varför vill HON inte träffa honom? Vem är hon ihop med som inte tillåter henne att träffa Jack (jag hoppas på Sawyer). Varför super Jack och vill ta livet av sig? Och varför förfaller han som ett vrak, men plåstret han har i pannan är som nytt hela tiden?

Jag ser väldigt mycket fram mot den nya säsongen. Jag hoppas att många frågor ska besvaras, men att ännu fler ska uppstå.

"Dom kallar mej fula Olle. Ingen tjej vill vara med mej"

Korridorssnack:

Jag: Men varför ska man sikta så lågt? Varför ska man fantisera om en 80-årig miljonär med svagt hjärta när man lika gärna kan satsa på en snygg och rik 25-åring som dessutom är en fantastisk älskare?
Tord: Vad finns det för ord som motsvarar "gubbsjuk" när det handlar om kvinnor?
Jag: Intelligens!
Jenny: Kvalitetsmedvetenhet!

Fighting for democracy

Jenny (kl 08.00): Jag skickar ut en inbjudan så kan vi gemensamt gå igenom offerterna...så det inte blir att det bara är du och jag som bestämmer och kör över de andra precis som vi brukar göra! 
Jag: Du är så omtänksam!

Jenny (kl 12.50): Jag hoppas det blir stor uppslutning på mötet nu klockan ett så vi kan bestämma någonting.
Jag (kollar min Outlook-kalender): Var det nu klockan ett? Jag har inte fått någon inbjudan.
Jenny: Vadfan...nej men jag har ju glömt att skicka den! Jag har bara bjudit in mig själv! 
Jag: Jaja...Om ingen annan kommer så kan vi ju alltid bestämma själva och säga att det inte var någon annan som brydde sig om att komma på mötet!

Sådan leda bryter ner en bra frisyr

Björn: Var är säcken?
Tord: Just nu är den bakom Sparkling.
Jag: Det där låter ju som en pedagogisk övning från Fem myror är fler än fyra elefanter, "säcken är BAKOM Sparkling".
Björn: Min dotter tittar mycket på det där just nu...det där 4-5 elefanter eller vad det heter.

måndag 11 februari 2008

Bengt var en vanlig kille, han var varken dum eller snille

Jag är sjukt dålig på tyska. I och för sig har jag bara läst två terminer på Komvux för jättemånga år sen, men ändå. Jag kan bara säga Heil Hitler och Wienerschnitzel. Typ.

Därför får jag förhålla mig lite försiktigt till grupper som Rammstein och liknande, för även om jag gillar musiken så förstår jag ju bara på ett ungefär vad de sjunger om. Och det vore ju rätt pinsamt om jag gick och trallade på en låt och så kanske den handlar om att man helst av allt vill ha strypsex med stympade trädgårdstomtar i små naziuniformer. Det mesta som uttalas på tyska låter ju dessutom mer eller mindre perverst, så det känns inte alls särskilt långsökt. Eller nu undrar ni kanske vad jag har för märkliga referensramar. Det undrar jag själv också, faktiskt.

Fast medge att det ligger någonting i det. Ska man beskriva någon märklig sexuell böjning så gör det sig ännu bättre om man bryter på tyska. Det låter inte riktigt lika udda om man fick för sig att bryta på låt oss säga kinesiska. Jag har faktiskt hemskt svårt att föreställa mig små kinesiska läderbögar med piskor och kedjor och latexkläder. Fast jag antar att de finns.

"Spelar du rollspel eller?" "Ja." "Då ska du få så jävla mycket stryk!"

Metro skriver att den som har svårt att hitta motivation till att träna kan precis lika gärna ha sex, för det är ungefär lika effektivt som ett gympass.

Eftersom jag nyligen ratat en potentiell sexpartner enbart på grund av att han var särskrivare så antar jag att det är en djävla tur att jag är motiverad att träna istället. Sublimering is the shit.