260420

I fredags när jag var ute och gick min lilla lunchrunda så mötte jag en kille, svårt att säga åldern men kanske någonstans mellan 35-40-ISH, såg rätt proper ut i frisyren, klädd i snygga jeans, skjorta och en svart skinnväst. Det stod något på skinnvästen och när jag kom närmare såg jag att det stod PRESIDENT, sådär som det gör på MC-gäng och det här såg verkligen inte ut som en MC-gängsperson utan snarare som en...revisor? Vände mig om för att se om det var ledaren för Hells Angels eller Bandidos som helt oförhappandes var ute och strosade på ett industriområde strax utanför Ankeborg, men på ryggen stod det  Sons of Anarchy. Jag hoppades lite att detta var resultatet av en vadslagning, typ "förlorar du måste du gå ett helt varv runt stan iförd den här splitter nya Sons of Anarchy-merch-västen", för enligt mig är det ju lite skämskuddevarning om vuxna människor på riktigt ikläder sig sådan outfit när de ska ut och spatsera. 

Efter jobbet åkte jag till stallet för att hjälpa K att fylla i en bidragsansökan i Riksidrottsförbundets nya system Idrottsarenan. Man har ju hatat Idrott Online så länge det har funnits, men hittills har jag inte blivit skitimponerad av Idrottsarenan heller. Hoppas det blir bättre när allting kommer igång. Åkte sedan till Jula och köpte en ny grensax som jag tyckte mig behöva efter att en gång ha lånat en med teleskopskänklar och funnit den fantastisk. 

Åkte hem, gick ut med hundarna, tränade yinyoga och tog sedan bussen tillbaks till stan för middag och vin med A. Det var som alltid trevligt, men hon var av olika skäl inte på topp så vi avrundade tidigt och jag var hemma redan vid 20.30. Gick och lade mig och läste men somnade rätt så omgående, det är ju sällan det är mycket med en på fredagskvällarna (eller några andra kvällar heller för den delen). 

Vaknade upp till ett fantastiskt väder. Efter långpromenad med hundarna så stekte jag pannkakor till lunch på de sista äggen från förra året. De var väl från oktober-november någon gång och hur fina som helst, men jag har ändå inte velat koka dom osedda så att säga. Efter lunchen gick vi ut och började städa i trädgården. Invigde min nya grensax och fick ihop ett par korgar såkallad kaffeved ur en hög med ris och grenar. Sedan storstädade jag i hönshuset, vilket inte var en dag för tidigt om ni frågar mig, men hönsen sprätte omkring med misstänksamma blickar som om de trodde att jag hade för avsikt att förstöra hela Höns-Hilton. Min man röjde i sina högar av vad jag anser är bös och han tycker är otroligt bra att ha. Någon form av förbättring blev det väl ändå. 

Igår vaknade jag och kände mig lite DABBIG, som det heter på skånska när man är förkyld, men jag tänkte/intalade mig att det nog bara var en effekt av allt damm som virvlats upp när jag städade i hönshuset för jag kände mig inte speciellt sjuk i övrigt. Gick först 8 kilometer med hundarna, kom hem och åt second breakfast, sedan var det dags att ge sig iväg för att springa Österlen Spring Trail. De flesta distanser är för dom riktigt hårda, de  där som springer ultralopp på 60 kilometer i det närmaste utan att blinka, det skulle GIVETVIS inte jag göra utan för mig var det blygsamma 5 kilometer som stod på agendan. Tog mig runt om än i sakta mak, det kändes rätt bra i alla fall. Men nu ska jag vila från löpning ett tag för att se om jag inte kan få ordning på mina djävla gluteus-muskelfästen, det är någonting med dom som inte är som det ska och jag känner mer av det efter löpning, så nu får det väl bli rehab ett tag framöver för att se om det blir någon förbättring. Knäna känns däremot toppen, alltid något men det hade ju varit fint om resten av kroppen kunde samarbeta också. 

Kom hem, duschade och lade mig på soffan, läste och hade det allmänt slappt. Gick och lade mig redan vid 20-tiden, sov som en gris hela natten och vaknade utvilad strax innan klockan ringde. Den! Bästa! Känslan! Känner mig fortfarande lite...det är nästan mycket att ens säga småförkyld, bara egentligen lite täppt och en känsla av torrhet i näsan och aningens rosslig i halsen, men ingen direkt sjukdomskänsla så förhoppningsvis stannar det där. 

Då är det ny vecka och nya tag, nu kör vi.