260219

Igår skulle vi ha genomgång med folk runt om i världen som är med och jobbar med Projektet, där jag och en till skulle hålla i en presentation där jag hade förberett några slides och tänkte sen att det var väl inte så mycket med det utan bara att rabbla på och försöka veva igång en dialog eller diskussion med folk under tiden genom att ställa lite frågor. På morgonen fick jag ett sms från Projektledaren där det stod "ready for your day to shine?" varpå jag svarade "yes indeed" och så kom det en massa glada till rop i "so just take over the stage" och "I believe in you" som fick mig att känna att det här var kanske lite större än jag trott och att jag kanske då hade tagit lite väl lätt på detta? Ja, det var ju inte så mycket att göra åt den saken utan bara att tuta och köra. Det gick väl rätt bra tycker jag. Känns ju alltid lite sådär att hålla låda offentligt på engelska, speciellt inför folk som har engelska som modersmål, då känns det som att jag också måste tala som en infödd och det gör jag ju verkligen inte. Sen får man också tänka på att det finns folk som inte heller har engelska som sitt modersmål och som är betydligt sämre på engelska än vad jag är, jag tycker att jag är på sin höjd medel, och anpassa därefter så att budskapet går fram. Det är kanske ännu svårare? Jaja, nu är det i alla fall gjort för den här gången. 

Åkte hem för att ta eftermiddagsmötet hemifrån. Gick ut med hundarna, solen sken, fåglar kvittrade och  på sina ställen var det till och med barmark, hade det inte varit så förbannat kallt så hade man kunna ana lite vår i luften. Jobbade vidare och hade ett öga på damernas skidskyttestafett där det blev ett silver trots att jag tittade så jag får kanske sluta tänka att det är mitt fel att det har gått så dåligt tidigare i OS. När jag jobbat klart tränade jag ett core-pass och så lite yinyoga. Sen gjorde jag inte ett förbannat dugg mer än att ligga på soffan och dumscrolla resten av eftermiddagen och kvällen. Hade tänkt läsa, men det blev inget av med det. Började faktiskt kolla på damernas curling, men eftersom de konsekvent bara puttade ut varandras stenar ur boet den första halvtimmen eller så, så tappade jag intresset och gick och lade mig istället. 

När jag klev utanför dörren i morse hade det snöat! Det var jag sannerligen inte beredd på för jag har bara stirrat efter plusgraderna, som enligt uppgift ska smyga sig fram till helgen. Visst, det var inga mängder som hade kommit, 2-3 centimeter kanske, men ändå. Där fick man för nästan-vårkänslor. Och den där barmarken är ju bara fläckvis, nu kommer det att finnas en massa isfläckar under det här snölagret som man alltså inte kan se och det är med livet som insats som man får ta sig fram. Röven! 

Idag skulle jag och min dotter egentligen ha gått på bio. Vi går ju sista torsdagen i månaden, men nu är det ju årsmöte nästa torsdag och då är det ju klädsamt om man dyker upp, så vi tog denna torsdagen istället men så fick hon förhinder så nu blir det på onsdag nästa vecka istället. Det var nog i och för sig smart eftersom det är sportlov den här veckan och en massa folk i rörelse överallt. Bion är väl sällan fullsatt, men i vårt upplägg ingår ju också att äta en bit innan och det är ju inte kul att snudd på behöva sitta i knät på folk. 

Sen snart helg! Inget planerat överhuvudtaget, skönt. Nästa helg och helgen därpå är det däremot fullt upp med aktiviteter både lördagar och söndagar. Det var ju kanske inte så smart planerat, men nu blev det så. Såg också på väderprognosen att nästa vecka kunde det bli 5-6 plusgrader! Det ser jag verkligen fram mot.