fredag 12 februari 2021

Vänder det nu?

Snart finns det inte ord för att beskriva hur less jag är på kylan. Kom hem igår, då hade pannan stannat och det var 15 grader i köket (förmodligen i resten av huset också, men vi har bara termometer i köket). Tände i kaminen, gick ner och joxade med pannan, fick igång den, satt sedan klistrad framför kaminen tills det började bli någorlunda varmt. Sedan slocknade det i kaminen, gissningsvis p g a dåligt drag i skorstenen p g a att murstocken blivit för kall. Eldade på igen, satt framför kaminen och läste men var så trött att jag inte orkade hålla ögonen öppna. Flyttade över till soffan och rev av ett guilty pleasure-avsnitt av Varuhuset från Öppet Arkiv. Så mycket drama där nu alltså, hahaha. Satt där tills jag började frysa och jaha, då hade väl pannan stannat IGEN! Så tröttsamt. Den här gången var det min man som gick ner i pannrummet och själv gick jag och lade mig i det minst sagt svala sovrummet iförd joggingdress, raggsockor och med elektrisk värmedyna. Tre hundar kröp ner under täcket och när jag väl fått upp värmen somnade jag som en sten och klockan var då inte ens 21.00. Kul liv man har just nu. MEN! Imorgon ska det enligt den väderprognos som jag är inne och uppdaterar säkert 20 gånger om dagen bli en plusgrad framåt eftermiddagen. Önskar att jag hade kunnat säga "plusgrader" i plural men så bra är det alltså inte. Man får väl nöja sig med det lilla just nu. 

Med risk för att bli tjatig (men det som hjärtat är fullt av fyller bloggen): SOM jag längtar efter våren. Häromkvällen såg jag en scen i någon serie där en karaktär stod och tog ett bloss på en balkong en ljus sommarkväll. Jag slutade röka 1994 och har ALDRIG känt att jag har velat börja igen, men det där såg så extremt härligt ut att jag nästan kände att det skulle vara värt det. Skojar bara, såklart kan man stå på en balkong en ljus sommarkväll och bara njuta av livet utan att fylla lungorna med tjära och kolmonoxid, men ja. Det är uppenbarligen såna tankar som dyker upp just nu.

Har för första gången i år jobbat på jobbet hela veckan, bara det att man kan välja är ju rätt lyxigt. Jag tyckte ju det var rätt gött att ta ett par dagar här och ett par dagar där. Dock har vi för några veckor sedan bytt telefonsystem från Skype till Teams och av någon anledning blir det världens eko när jag har möten i Teams hemma, men när jag är på jobbet funkar det bra. Gissningsvis beror det på att jag har headset på jobbet men inte hemma och att datorns mikrofon och högtalare sitter för nära varandra, eller det är i alla fall det svar jag har fått från supporten, men i så fall undrar jag varför det problemet aldrig uppstod så länge vi använde Skype? För mikrofonen och högtalaren satt ju på samma ställe då, och på den tiden var det aldrig någon som upplevde att det blev eko. Det är det ingen som kan svara på, men jag ska låna hem ett headset och se om det blir någon skillnad. Nu har jag ju dock kringgått problemet genom att vara på jobbet och också kommit in i dom rutinerna, så nu är det det som känns lite gött. Ergonomisk kontorsstol, stor skärm, tillgång till skrivare, ha fikarast i lunchrum, såna saker som man tog för givet innan 2020. 

En annan sak man tog för givet var plusgrader i februari. Man har ju generellt rätt dåligt väderminne, men så här kallt så här länge var det väl ändå längesen det var? Eller ja, 2018 kom det ju en djävla snösmocka i slutet av februari för att sedan följas av den varmaste och torraste våren och sommaren i mannaminne. Men i normala fall ska det väl för fan inte vara femton grader kallt så här års (eller ens någonsin) i Skåne?. Nu hejar vi på plusgraderna, KOM IGEN NU DÅ. 

2 kommentarer:

  1. Det har sina fördelar att bo i en modern, välisolerad lägenhet med golvvärme :). Trevlig helg!

    Annika

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, vissa dagar saknar jag min gamla lägenhet som väl visserligen varken var modern eller välisolerad, men den låg ovanför pannrummet och tvättstugan och var därför alltid varm och gosig :)

      Radera