Till stallet istället, v 21 2020, pt 2

Igår var jag och red igen en missad lektion i en annan grupp. Var lite nervös innan, för alla har ju sina favoriter och som igenridare brukar man få ta vad som blir över, åtminstone är det så på min ridskola. Jag har det ju så lyxigt i min grupp att det bara är jag som gillar Pojken, så jag behöver aldrig dela med mig. Och igår var det så lyxigt att i den gruppen jag red igen så var det ingen som gillade Pojken, så jag fick honom. Trevlig grupp var det också. Och så var det dressyr. Alla goda ting är tre, men jobbigt var det. Pojken har ju betat sig till en rejäl gräsmage och ja, det är väl som efter att man har ätit julbord, jobbigt att röra sig. Sedan var det en övning med skänkelvikning från efter hörnpasseringarna in till X, sedan en tiometersvolt och sedan skänkelvikning ut till hörnet igen. Pojken är ju inte direkt Mr Skänkelvikning, så det gick väl sådär. Men han blev väldigt fin i formen och han bar sig fint i galoppen. Och om man tänker tillbaka: det fanns en tid när det var stort att bara kunna rida en serpentin över medellinjen med honom. Tänk ändå vad det har hänt grejer.