Råttkungen

Har läst Råttkungen av Pascal Engman, en bok som jag gissningsvis läst en bra recension av för evigheter sedan och sedan stått i kö på bibblan för i ytterligare evigheter innan den damp ner i mina händer. Upptäckte först då att det var en fristående fortsättning på en bok som jag inte läst, men det var ju så dags när 14-dagarslånet redan var ett faktum. Det här är handlingen:

En ung kvinna hittas död i sin lägenhet i Täby, knivhuggen över tjugo gånger i bålen. Polisinspektör Vanessa Frank tar sig an utredningen med en gäckande känsla av att det är något avgörande som inte stämmer. 
I svallvågorna av feminismens framgångar, breder ett digitalt nätverk av kvinnohatare ut sig. De kallar sig incels, får sin livsluft i internets mörkaste vrår och förenas i sin vilja att söka upprättelse från de kvinnor som aldrig bemödat dem en blick. När idé ska omvandlas till handling står många liv på spel.

Jag tyckte det här var en rätt så bra bok. Den hade kanske varit ännu bättre om jag hade läst del ett om polisinspektör Vanessa Frank (Eldslandet) först. Störde mig också litegrann just på Vanessa Frank, hon var lite för stereotyp för min smak. Seriöst, kan ingen bara hitta på en polis som INTE är rätt så otrevlig, dricker lite för mycket, har lite för tungt känslomässigt bagage som de förtränger och begraver sig i arbete för att döva (när inte spriten hjälper) samt inte kan ha en normal relation med någon (p g a rätt så otrevlig, dricker lite för mycket, har lite för tungt känslomässigt bagage som de förtränger och begraver sig i arbete för att döva när inte spriten hjälper). Men bortsett från det så var det fart och fläkt och snabba kast och händelser och mord. INTRESSANT karaktär, den här Råttkungen/Tom. Honom skulle man velat få veta lite mer om, bakgrund och tankar och sådär. Annars var persongalleriet rätt så slätstruket och som sagt stereotypt (ung journalist från småstad som får jobb på stor kvällstidning i Stockholm och gör vad som helst för att få jobba röven av sig för en byline känns ju också rätt gjord om ni frågar mig). Dock: incels är ju generellt ett riktigt läskigt fenomen som åtminstone jag inte har sett i någon deckare tidigare, så då får väl stereotypin till viss del vara förlåten. Den här boken får tre råttfällor av fem möjliga.

PS: På tal om incels så läste jag något kul härförleden, minns det inte ordagrant men det gick i alla fall ut på att kvinnor som inte får sex mördar inte folk för det, istället köper de glass och en bra vibrator. Haha. DS.