Seg deg

I söndags när vi var på valputställning köpte jag någonting som hette LICK TREAT. Det var som en deodorant, fast fylld med någon slags buljong, och tanken var att ens hund skulle slicka på den där roll-on-kulan och på så vis få i sig belöning och man själv skulle slippa stå och gräva i fickorna efter slafsiga köttbullsbitar, slippa stå och vänta på att hunden ska tugga färdigt, slippa tappa hundgodis på marken så att hunden bara ställer sig och idiotnosar där istället för att fokusera på det man tränar på. Oj vad smidigt, tänkte jag och slog till. Det luktade rätt äckligt, men mig veterligen har Armani och Dior ännu inte lanserat parfymen FROLIC eller LEVERSNITT, så det kom ju inte som någon direkt överraskning. Och med tanke på att åtminstone taxarna i det här huset har en stor förkärlek för att nosa upp och gräva fram och inmundiga kattbajs så förväntade jag mig inte att de skulle rynka på näsan åt lite unken buljonglukt.

Testade detta igår. Både Boris och Remus undrade vad det där var för djävla trams. De nosade lite artigt på kulan, men sedan fick det minsann vara. Budskapet var tydligt, de tänkte inte slicka i sig någonting alls. Hilding däremot slafsade i sig med stor förtjusning. Sedan har Hilding ägnat halva natten åt kaskadkräkningar. De andra hundarna har sovit som vanligt. Säger nu inte att det nödvändigtvis måste vara LICK TREAT som är boven i dramat, för Hilding är en valp med stor aptit på livet och är inte den som är blyg för att provsmaka både det ena och det andra av tvivelaktigt ursprung, men tanken har ju farit genom huvudet mer än en gång under denna sömnlösa natt. Särskilt som de båda andra hundarna ratade denna ävja. Det är inte riktigt normalt. Förra helgen fick jag till exempel bända upp käkarna på Remus och plocka ut en självdöd sork som han hade hittat och var på väg att tugga i sig med stor förtjusning, så det är ju inte som att han är direkt kräsen med vad han stoppar i munnen i vanliga fall.

På en skala är det väl inte fullt lika illa att genomlida en natt med en kaskadkräkande valp som att genomlida en natt med ett kaskadkräkande barn. Men snudd på. Och när klockan ringde i morse vad jag DÖD. Gick upp och slängde den där djävla LICK TREAT:en i soptunnan, kände mig som Sverker Olofsson efter en överdos Valium. Eller nåt.