Kväll. Sitter framför kaminen och läser Amanda Hellbergs Styggelsen. Det verkar som att jag har fått ett sug efter att läsa läskigheter på sista tiden, fast än har det inte hänt något hårresande i den här boken. Jag har en värmedyna på höften och är inlindad i en luddig filt. Hjälper inte mot någonting men är sjukt skönt. Egentligen är jag en person som är ganska varm av mig. Alltså inget storhjärtat känslomässigt tjafs nu, utan rent fysikaliskt. Jag fryser väldigt sällan och får nästan panik när det är värmebölja och en av min mans och mina ständigt pågående konflikter är huruvida fönstret i sovrummet ska vara öppet (eftersom jag inte kan sova när det är för varmt) eller stängt (eftersom min man tycker han får ont i ryggen av att ligga i drag). Skilda sovrum hade förmodligen varit den enklaste lösningen, men det känns ju väldigt trist, opassionerat och i det närmaste pensionärsmässigt. Däraf konflikten så att säga.
Hur som helst så är det konstigt att en person som ständigt slänger av sig täcket med ett FAN VAD DET ÄR VARMT och som löptränar i enbart shorts och t-shirt ända ner till nollgradigt kan finna en snudd på pervers njutning i att sitta framför brasan, inlindad i en filt och med en värmedyna mot ställen som gör ont. Och att samma person inte har badat i havet sedan 1994 för att "det är alldeles för kallt". Hur många undantag kan det finnas innan en regel blir bekräftad?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar