Sitter här och är helt sleten. Har jobbat som ett as och städat hela huset efter det. Nu skulle man vilja sjunka ner i soffan och tillbringa resten av kvällen där, men se det går inte för ikväll har jag bestämt att jag ska åka till brukshundklubben och träna med Remus, tax med rätt att döda. Det är bara att erkänna att vi har slappat till oss nu under vintern. När det var senhöst och kallt och regnigt och blåsigt tyckte jag att det var okej att ha en liten paus, för vi hade ju ändå tränat både agility och lydnad hela hösten. Sedan fick ju först Boris och sedan Remus kennelhosta, så då var vi isolerade på grund av smittrisken. Visserligen vaccinerar nästan alla sina hundar mot kennelhosta, men det hade ju vi också gjort och se hur bra det hjälpte. Ja, sen fick ju jag en släng av digerdöden och jag skojar inte om jag säger att jag varit klen och orkeslös i veckor. Först NU börjar jag känna mig någorlunda återställd, men så sent som i förra veckan fick jag nästan andnöd av att gå uppför en trappa (för att vara korrekt så var det fyra trappor och jag pratade hela vägen upp nästan utan att hämta andan, men ändå, man är väl ingen himla pensionär heller).
Men nu får det bli ordning på torpet. Har nämligen i ett anfall av hybris lovat att visa upp Remus och hans färdigheter i lydnad på Taxens dag i sommar, och då ska det väl helst finnas något att visa upp också. Ikväll blir det därför inget soffslappande utan jag tänker ansluta mig till träningsgruppen och börja styra upp situationen. Det känns som att det var så längesen jag var med på någon träning att jag eventuellt inte känner en enda människa där längre. Det kanske är lika bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar