Jackor, jackor, jackor

Det börjar hösta till sig på allvar nu. I morse var det till exempel bara 4,5 grader varmt ute. Saknar en bra höstjacka, kände jag då. Jag har flera bra vinterjackor och nån okej sommarjacka, men ingen sån där som man kan ha så här års, mitt emellan varmt och kallt. Härförleden åkte jag till jaktbutiken och rekade, egentligen var jag på jakt - hö hö hö - efter ett regnställ och hittade också ett mycket förnämligt. Tror jag åtminstone, för jag har inte testat det i skarpt läge än. Men det kommer, var så säker. Någon mittemellanjacka hittade jag dock inte, och kruxet med jaktbutiken är dessutom att allting är så djävla stort. I storlekarna alltså. Gjort för rediga karlar, och det kan väl förvisso kännas lite smickrande att nästintill drunkna i storlek XS. Men samtidigt är det inte kul när man ser en vrålsnygg jacka och den minsta storleken är M och i denna skulle typ hela min familj med respektive kunna få plats och det skulle ändå bli plats över för att dansa. Nu såg jag förvisso ingen sådär vrålsnygg jacka, så problemet var bara teoretiskt.  Eller rättare sagt, såg flera vrålsnygga jackor, men det var vinterjackor. Och jag HAR som sagt vinterjackor. Är lite besatt av vinterjackor och är på något sätt alltid på spaning efter en som är lite bättre, lite varmare, har lite fler fickor eller så. Fryser väldigt sällan, så det är inte så att de vinterjackor jag redan har i min ägo är undermåliga på något sätt. De vrålsnygga vinterjackorna i jaktbutiken kostade dessutom runt 3500 spänn styck i runda slängar, så någon okynnesshopping var det inte tal om på grund av ren och skär snålhet.

Funderar nu på Hööks, som öppnade här i Ankeborg för ett tag sen. Rätt längesen faktiskt, men jag har ännu inte blivit färdig till att åka dit. Hästaffärer är ju annars kända för att saluföra bra jackor, men ja är rädd för att jag är för sent ute. Man ska väl köpa sin höstjacka mitt i sommaren, för nu är väl butikerna fyllda med vinterkollektionen, men sån framförhållning har ju inte jag. Ett loppisfynd hade förstås varit det bästa, men till det måste man ha tålamod, och det har inte jag när jag huttrar i 4,5 graders "värme" klockan fem på morgonen. Åtgärd krävs omedelbart.

Leif Mannerström my ass

Nu står Leif Mannerströmkycklingen i ugnen och jag håller på att bli tokig för det luktar så gott. Kokar även brysselkål och håller på att bli tokig eftersom det är så gott. Jag äter typ en hel påse brysselkål (vad kan det vara i, 500-600 gram?) per vecka, är det normalt? Obs, håller inte på med någon low carb/LCHF/whatever-konstig diet utan har det som lite extra tilltugg till allting annat. Mmm...brysselkål. Så himla gott.

Ja, sen ska inte surmuppen Leif Mannerström ta åt sig äran bara för att hans namn råkar stå med på kycklingpaketet (extrapris, däraf inköpet). Så här gjorde jag: Brynte filéerna i smör i en stekpanna, lade dom i en form, hällde över en blandning av kycklingfond (medföljde), creme fraiche och mango chutney och sen skjuts in i ugnen. Ska strax hälla av vätskan från filéerna och koka en sås på detta och spetsa med rödvinsskvätten som blev över igår. Vet inte vad Mannerström skulle säga om detta tilltag, men jag tippar på att det blir ASGOTT.

I feel like Buddy Holly

Idag känns som första riktiga höstdagen. Igår var det sol, blå himmel och 23 grader varmt och höstkänslan ville inte riktigt infinna sig om man säger så. Men idag! Regn och rusk och gula löv. Jag har köpt ett seriöst regnställ i en affär som säljer jägarkläder, men dumt nog tog jag inte på det när jag gick ut på taxpromenad för jag trodde bara det skulle dugga lite lätt. Gjorde det inte, kunde jag konstatera efter ett tag, men då var det ju för sent att gråta över glömda regnställ. Kom hem efter 2 timmar och var blöt ända in, som det heter på fackspråk. Men då är det ju extra mysigt att dra på sig torra kläder, tända i kaminen, dricka en kopp te, lösa korsord och bara slappa. Så det gör jag nu. Bakar även bröd. Igår gjorde jag cannelloni eller hur fan det nu stavas, med en tomatsås som var TO DIE FOR. Idag ska jag göra Leif Mannerströmkyckling med rödvinssås. Det har inte Leif Mannerström kommit på, men det blev en skvätt över igår och man behöver ju faktiskt inte stå och krama ur bag-in-box-påsen som om man led av svår anemi och den innehöll den sista blodplasman som gick att uppbringa.  Lite värdighet kan man ju kosta på sig, och därför blir det någon form av rödvinssås till Leif Mannerströmskycklingen idag, bestämde jag igår.

Stör mig för övrigt lite på fenomenet surmulna gubbar i tv. Alltså typ Per Morberg, Leif Mannerström, Leif GW Persson och liknande. Som liksom har tagit sig/fått rätten att att vara hur arroganta och otrevliga som helst och folk verkar bara tycka att de är så roliga och så härligt ärliga. MEN ALLVARLIGT. Det stör mig. För det första hade en kvinna aldrig någonsin kommit undan med att hålla på sådär utan att bli sågad som labil klimakteriekossa och så var hon ute ur rampljuset fortare än någon hunnit säga "sauterad vildsvinstunga". Och för det andra så finns det väl ingen djävla anledning att buffla på och behandla samtliga i sin omgivning som om de vore ytterst svagbegåvade och knappt ens värda att få tömma ens utedass. Sluta upp med det där. Genast.

Idag är det torsdag. TORSDAG.

Jag brukar normalt sett inte reta mig på mina medtrafikanter, men vad är det med folk som ligger och puttrar i 65 km/h på en 90-väg, men så fort man kommer till någon schysst raksträcka där man skulle kunna köra om så trampar de gasen i botten? WHY?

En sån hade jag framför mig idag på väg till jobbet. Och på Trafik- och Serviceredaktionen rapporterade mitt hatobjekt om "nattens ftörningar". Blev så till den milda grad provocerad av hans röst att jag var tvungen att vrida ner volymen till 0. Missade således eventuella rapporter, men jag tycker att det så dags på dagen ändå oftast handlar om att det är en älg på fel sida viltstängslet någonstans i Norrland eller att 300 abonnenter strax söder om Gävle är utan telefon och ingenting som berör mig där jag plöjer fram i den skånska myllan, så jag chansade på att dagens rapport bara handlade om "löffpringande vildfvin på Nynäfhamnfvägen utanför Ftockholm".

Nu kan väl dagen bara bli bättre? JAJAMEN.

Lite zombiesnack

Ja, men nu har vi börjat kolla på tredje säsongen av The Walking Dead. Spännande, speciellt som jag håller på med zombiespringet samtidigt. Eller inte samtidigt förstås, utan mer parallellt i tid och rum. I alla fall. Nu har det gått ett halvår sen sist, i The Walking Dead alltså. Ricks fru är höggravid. Den enda doktorn, som i själva verket är veterinär, har blivit biten i benet av en zombie, så Rick amputerade benet på stående fot för det var det enda man kunde göra, visste han tydligen. Fast jag fattar inte. Om alla redan är smittade, varför är det då så himla farligt att bli biten eller riven av en zombie NU? För övrigt så verkar de inte så himla noggranna med hygienen. Det stöts pinnar och knivar i zombieskallar mer frekvent än det uttalas repliker, och kroppsvätskorna skvätter hej vilt över allt och alla. Risken att bli "sjuk" av att få zombiegegga i ögonen eller munnen borde vara cirka tusen gånger högre än att bli smittad genom att bli biten, kan man ju tycka. Men de som gjort manuset har väl inte läst på om det här med vätskeburen smittspridning.

I övrigt tycker jag alla är fräscha och välnärda efter vintern. Deras kläder är hela och hyfsat rena och trots att de varit på flykt i månader har de uppenbarligen ändå tagit sig tid att ansa frisyrerna och raka sig med jämna mellanrum. Allas kläder passar finfint, även om de måste låna av andra. Men Ricks höggravida fru går omkring i ett par lågt skurna jeans, samma som hon haft hela serien, där magen väller ut som en stor Ica-kasse. Kan ingen stanna till vid någon himla klädaffär och skaffa henne ett par djävla mammabyxor?

Den lugna hemmakvällen som kom och gick

Såhär i efterhand kan man väl konstatera att min LUGNA HEMMAKVÄLL gick det väl lite sådär med. Min mans hundkurs var av någon oklar anledning inställd, så han kom hem igen nästan med en gång. Inte för att han för något himla liv direkt, men han ville titta på nyhetssändningarnas rapporter om president Obamas besök i Stockholm, så det distraherade ju en aning även om han hade hörlurar på sig. Själv hade jag letat upp tv-serien Sparvöga, för den har jag fått för mig är både a. snygg och b. bra. Såg den aldrig när den gick, när det nu kan ha varit, men Öppna Arkivet levererar ju. Där blev jag inte besviken, men själva serien...Nää. Jag har läst böckerna för hundra år sedan, och nu mindes jag att jag kände lite "nää" om dom också. Så djävla deppigt och bittert att hälften kunde räcka. Stör mig dessutom på att folk som är sjukliga och klena alltid ska framställas som lite förfinade, och så ska de hålla på med dikter och svårmod. Inte fan höll Henning i Mina drömmars stad på sådär inte. Skärpning här.

Ja, där rök i alla fall en hel timme av min LUGNA HEMMAKVÄLL, så jag fick nästan stressa i säng för att hinna ligga och läsa deckare. Håller just nu på med Pojken som slutade gråta av Ninni Schulman, och den är väl bra, men just nu är det lite segt. Det är väldigt mycket med relationer, fnurror på trådar och ledsna skilsmässobarn och så. Ja, så det tog väl säkert fem minuter innan ögonlocken började kännas blytunga och då var det bara att kasta in handduken, släcka lampan och låta sig omfamnas av Morfeus. Ska kvällen summeras så var den i alla fall stillsam.

Hörde på nyheterna i morse att två män hade blivit skjutna i Biskopsgården. "Polisen fick ett stort antal anmälningar om skottlossning från allmänheten" bräkte nyhetsuppläsaren och fick det att låta som om att folk gått man ur huse med vapen i hand. Det där med syftningsfel är tydligen ingenting man tar upp på journalisthögskolan nuförtiden. TUR ATT MAN SJÄLV ÄR SÅ HIMLA BRA.

När polisen sprängde lönnkrogen sa jag "Skål för friheten"

Ikväll har jag en LUGN HEMMAKVÄLL. Min man och Boris är på hundkurs. Taxarna och jag ockuperar varsin soffa (Hilding och jag) samt en fåtölj (Remus). Har följande planer för kvällen:
1. Titta på tv
2. Dumsurfa
3. Äta popcorn
4. Ligga i sängen och läsa deckare

Planerar även att 5. elda i kaminen. Inte för att det direkt behövs, men för att man kan. Och för att vårt vardagsrum börjar likna en sopstation efter en lång varm sommar som har ackumulerat grejer som går att elda upp utan att de har eldats upp. Men nu är det kalla nätter, lika bra att smygelda lite så att man kommer in the mood.