Åsåvaremåndagigen

I fredags tog jag en promenad efter jobbet och åkte sedan till stallet för att ha medarbetarsamtal med K. Visade sig att vi lite hade missförstått varandra angående tiden så när jag kom hade K en privatlektion. Men solen sken och det gick ju att ta en liten promenad till medan jag väntade. Bestämde mig också för att inte rida på drop in p g a lördagens lopp, kunde ju vara smart att åtminstone försöka vara lite pigg i benen i alla fall. 

Åkte hem och sen hände väl inget särskilt. Jag och min man är mellan serier och Netflix krånglade så det blev inget bestämt kring vad vi skulle kolla på, men jag var ju ändå heeelt slut och gick och lade mig tidigt. Ställde klockan på 05.45, steg upp, gick 7 kilometer med hundarna och sen var det dags att ge sig iväg. Hade precis kört iväg då min dotter messade Men har vi inte räknat fel på tiden? Det måste ju räcka om vi kör vid 9? vilket visade sig stämma. Både hon och jag hade tänkt lika fel när vi planerade och sagt att vi kör strax efter åtta så är vi där vid halv tio och behöver inte stressa till nummerlappsutdelningen som skulle stänga kvart i tio. Fast det var halv elva och kvart i elva som var de tider vi hade att förhålla oss till. Tur att hon kom på det innan vi kommit iväg i alla fall. Åkte hem igen (hade bara precis rullat genom byn) och satte mig i soffan och läste i 45 minuter innan det var dags att sätta sig i bilen och rulla iväg på riktigt den här gången.

Tog mig genom nämnda lopp, kom i mål bland de sista men det var ju väntat och det är vad det är. Väldigt trevligt arrangemang i det stora hela, men blev lite sur när en funktionär som stod och visade vägen frågade mig Är du sist, eller? som om det var min uppgift att hålla koll på det. Jag springer väl inte och glor om det är någon bakom mig heller, ej heller har jag ögon i nacken. Men bortsett från det var det fin terräng och väldigt välskyltat. Såklart var det också VÄLDIGT FINT VÄDER som alltid när jag springer. Tur det i alla fall var lite skugga inne i skogen. Efter loppet fick man medalj och korv, gött. Min dotter var ett nummer ifrån att vinna på sitt startnummer men nära skjuter ju ingen hare. Sen åkte hon hem till sig och jag åkte till jobbet för jag skulle skriva ut lite grejer till söndagens Pay & Ride (har ingen skrivare hemma, so sue me). Fixade med det och sen åkte jag hem och slöade på soffan resten av eftermiddagen. Lagade middag och sen enades jag och min man om att börja kolla på ytterligare någon Star Wars-spinoff-serie på Disney +. Minns inte vad den hette men den handlade om två tvillingar varav den ena var en av oklara skäl avhoppad jediridddare (god) och den andra antogs ha dött i en brand för många år sedan men överlevt och i hemlighet blivit tränad av någon som gissningsvis gått i samma skola som Darth Vader och Kylo Ren (ond) och nu var ute på en privat hämndturné med än så länge ytterst luddiga motiv. 

Igår var det upp lika tidigt, ut med hundarna och sedan till stallet för att vara domarsekreterare på Pay & Ride. Blev glad när jag såg min första ridlärare i den här klubben rida sin häst så mjukt och liksom inkännande, prata lugnande med den när den blev stressad och berömma när den gjorde rätt. Jag red för henne i början av 90-talet och på den tiden var hon väldigt hård och sträng mot både människor men framför allt hästar. Har  mer än en gång sett henne piska upp hästar som inte gjort som hon velat, en gång när jag red lektion och hon tyckte att jag inte fick fram den hästen jag red ordentligt så sulade hon utan förvarning sin nyckelknippa i baken på den hästen och när vi hoppade så var hon alltid pigg på att göra olika former av titthinder  och så var lösningen att man skulle sparka och piska på så in i helvete och fick man inte fram sin häst med sporrar var lösningen att skaffa vassare sporrar. Över, under eller igenom, DET FINNS INGENTING SOM HETER VÄGRA UT SIG! röt hon med tordönsstämma och man var ju räddare för henne än vad man var för att ramla av och eventuellt slå ihjäl sig. Allt var verkligen inte bättre förr, och jag blev genuint glad över att hon förändrats så mycket. 

Dagen flöt på bra, vi hade bara ett tiotal starter så det tog inte så lång tid. Åkte sedan till bibblan och lämnade böcker och lånade några nya och sedan hem med siktet inställt på soffan, men kom sedan på att jag måste packa inför min Norgeresa så då gjorde jag det och sen läste jag lite, fixade middag och så var det läggdags. 

Idag gick jag upp min vanliga tid och gick ut med hundarna och samlade ihop dagens steg. Sen åkte jag till jobbet med min man, blev avsläppt och nu är planen att jag ska jobba, sedan ta tåget till Kastrup och därefter flyga till Gardemoen och där sammanstråla med en kollega för att via flygbuss ta oss vidare till  vårt hotell för besök på fabriken imorgon och på onsdag. Hemma igen sent så in i helvete på onsdag kväll om allt går som det ska. May the Force be with me!