Helgen vecka 35, trevligt att träffas sådär i förbifarten

Inte kom jag från jobbet som jag skulle i fredags. Satt kvar och pratade med en kollega, det är lite som terapisamtal det här. Dels att vi får ventilera alla tankar som snurrar kring Nedläggningen, dels kring det pågående Dramaqueendramat. Minst en gång i timmen slår någon ut med armarna och säger Men hur faaan blev det så här? i uppgiven ton, och det kan man ju undra. To be continued, såklart.

Över till helgen. När jag äntligen kom från jobbet i fredags så åkte jag till Willys och Granngården för att handla människomat och hönsmat. Sedan hem, lasta ur, packa upp, ut med hundar, göra fotrehab, träna yinyoga. Äntligen helg! Bestämde att vi skulle ha hämtmat till kvällsmat så det fick min man ombesörja medan jag gick och duschade. Sedan åt vi och kollade på Dept. Q och sedan gick min man upp till sitt Pojkrum™ och spisade skivor medan jag tittade på ett avsnitt av Varuhuset och åt en kexchoklad innan jag kände att det var dags att kasta in handduken. 

I lördags var det dags för lopp. Tidigare i veckan funderade jag på hur fan vi egentligen tänkte där, jag och min dotter, när vi anmälde oss till ett stadslopp (när vi egentligen mest gillar trail) så djävla långt borta? Det blev jag i och för sig inte varse förrän jag skulle kolla upp hur lång tid det tog att köra och visade sit att det tog 1½ timme, jag hade tänkt att det tar väl trekvart eller nåt. Loppet startade 10.30 och man skulle ha hämtat nummerlapp senast 45 minuter innan, detvillsäga vi måste vara på plats senast 09.45, vi säger 09.30 sa min dotter för vi båda hatar att vara ute i sista minuten. Detvillsäga åka från mig senast 08.00 och hon (som skulle köra och bor 25 minuter från Nästan-Österlen) fick då köra hemifrån vid 07.30. Ställde därför klockan på 05.45 för att hinna gå en runda med hundarna innan det. Precis när jag skulle ge mig ut så messade min dotter att hon inte mådde helt hundra och därför tänkte skippa loppet. Det var inte som att jag grät Lille Skutt-tårar över det, utan bestämde mig i samma sekund för att det var helt ovärt att åka så långt själv, minst halva grejen var ju att det var kul att göra det tillsammans med henne. 

Gick ut med hundarna i en skog, gick sedan hem med dom, bytte till tjocka långbyxor och gav mig ut i en annan skog för att plocka björnbär. Plockade nog 5-6 liter med vad som kändes som livet som insats, hatar verkligen björnbärsrevor och dess taggar.

Kom hem och påbörjade arbetet med att i omgångar styckfrysa in ovan nämnda bär. Sedan låg jag på soffan och slöläste och slöscrollade på telefonen. Kom på i elfte timmen att jag glömt göra dagens yogautmaningspass, så det gjorde jag, sedan lagade jag middag och vi kollade på ett avsnitt av Dept. Q och sedan var det väl i princip läggdags. 

Igår vaknade jag vid kvart över sex och kände att jag nog lika gärna kunde gå upp. Gick min gamla vanliga kuperade söndagsrunda, kom hem och stekte pannkakor till lunch som vi åt ihop med färska björnbär. Gjorde lite yinyoga och sedan var det dags att åka till stallet för möte, sedan hem igen och så var det dags att laga middag och så var den helgen över.

Så var det måndag, ny vecka och nya friska tag. Idag ska jag täcka för en kollega som är ledig och på fredag mest sannolikt täcka för en annan kollega. Fick mail sent i går kväll att dramadrottningen fortsatt är sjuk, inte så att jag önskar henne ohälsa men det är skönt att slippa allt ståhej kring detta ett tag. Förr eller senare kommer hon ju tillbaka, men man får väl ta det när det kommer. För det kommer, det kan jag lova. För det ska ju alltid vara NÅGOT.