Men HURRA! Sverige-Kroatien 38!!! - 27

Jag får erkänna, jag hade inte ens tänkt se den här matchen, inte bara för att den gick samtidigt som hoppningen utan för att det kändes så deppigt att behöva se Sverige bli mosade av Kroatien, allt annat kändes som en omöjlighet med Gottfridsson avstängd och både Claar och Pettersson skadade (som väl var så var Max Darj tillbaka i laget igen) men framför allt för att hela laget var så ohyggligt...uppgivna i matchen mot Slovenien i förrgår. Kunde såklart ändå inte låta bli att ha igång matchen på telefonen och kastade ett öga då och då och efter bara ett litet tag så låg Sverige under med fem mål och då kände jag mig lika uppgiven som laget verkade i Slovenienmatchen. Några minuter senare låg de under med tre och sen var det plötsligt lika och i halvtid ledde de istället med tre mål och nu blev det svårt att fokusera på hoppningen (som inte gick jättebra för Sverige tyvärr).  Tre mål är ju i princip ingenting och Kroatien är Kroatien, men Palicka spikade igen, Thulin var inne och räddade en straff och framför allt fungerade både anfalls- och försvarsspelet lysande medan kroaterna blev alltmer frustrerande. Sen var det plötsligt semifinal i bordtennis med Truls Möregårdh i semifinal som adderade ytterligare en dimension till begreppet split vision. Nu lever hoppet om en kvartsfinal även för herrarna, fast först måste Japan besegras på söndag. Den matchen missar jag nog dessvärre pga boot camp men men.