Till stallet istället, v 22 2024, pt 2

Igår var det dressyrtorsdag och vi skulle rida en evighetsövning som var: skänkelvikning i trav från C till B, sedan ökad steglängd i traven mellan B och F, där en halv 10-metersvolt in till medellinjen, från medellinjen en kort diagonal ut till spåret och sedan direkt vända in på kort diagonal igen och göra två ökningar. Repeat. Det var en asjobbig övning för det gick i ett och fanns vare sig andningspauser eller transportsträckor. Köttbullen kämpade på bra tycker jag, i början slog hon över till galopp i det som skulle bli längningar, men det är ju ändå positivt att hon tänker framåt. Hon har ju inget stort gångartsregister men ibland tyckte jag ändå att jag kände att hon tog i och ökade steglängden även i traven när jag bad om det. Skänkelvikningarna gick också hyfsat, där var det väl mer jag som krånglade till det genom att inte sitta rakt. På slutet galopperade vi en lång stund, och då hamnade Köttbullen i det där härliga framåtläget där hon bara rullar på varv efter varv efter varv med frust i näsborrarna. Hittar vi dit lite oftare så kanske man snart kan börja jobba lite med formen i galoppen, för den lämnar en del övrigt att önska. Men ett steg i taget, osv.
Efter ridningen blev det ett antal vändor ner till hagarna med hästar och ponnyer som skulle släppas ut. Det är såklart jättemysigt för dom och visst är det skönt att slippa hålla på och packa höpåsar och så, men det tar en förfärlig tid eftersom gräshagarna ligger en bit från stallet. Men det är ju smällar man får ta så här års helt enkelt.