Igår töade det och i morse när jag gick ut med hundarna så kunde man ana barmark. Jag tvekar inte att upprepa kanske det finaste ordet just punkt nu: BARMARK. Och plusgraderna ska fortsätta att jobba på hela veckan. Känner livsandarna återvända. Mitt knä är pyttelite bättre, så kanske att det bara är någon form av stukning-ish och inte artrosen som örfilar upp mig med hårda händer. Är dock svårt att veta om man ska träna på som vanligt eller ta det lite lugnare och låta kroppen läka sig själv.
Igår hade jag planer på att sätta upp adventsljusstakar och sånt där, men när jag skulle släppa ut Lille P i hagen så blev han antingen rädd för något eller ville han bara djävlas, för han drog som en avlöning, sprängde eltråden (elen var dock avstängd) i grindhålet och sprang tillbaks till stallet. Fick ställa in honom, ringa ägaren som såklart inte var hemma, men hennes svärföräldrar bor på samma gård så hon kom ut och fixade till grinden så att jag kunde släppa ut honom igen. Allt gick bra men tog en massa tid och när jag kom hem var jag trött och hungrig och hade ont i knät efter att ha pulsat omkring i snön en massa på ridbanan och plockat undan översnöade bommar och longerat och grejat, samt ridit. Det finns många skäl att hata snön, tror Lille P också gjorde det igår för det är såklart jobbigt även för honom när han får lyfta benen lite extra. Kom hem, tränade ett pass pilates, men sedan hade jag noll lust att gå ner i källaren och rota efter adventsljusstakar utan ville jag bara sitta i soffan och glo på Skilda Världar. Så det gjorde jag, samt läste. Har börjat på Stephen Kings senaste En saga, den verkar lovande. Och tjock som satan, och det gillar man ju. Adventsljusstakarna åker nog upp idag istället. Har oerhört svårt att greppa att det är första advent på söndag, dels för att det fortfarande är november men mest för att det känns som att jag mentalt fortfarande är någonstans i början av oktober. Har kanske med vädret att göra? Det är ju svårt att få julfeeling när brittsommaren går bananas och levererar väder som lika gärna skulle kunna ha varit på en svensk midsommarafton (dock: inte mig emot) i många veckor. Har det hellre så än fullt med helvetessnön som i helgen som gick. Jag kan sträcka mig till att det kan se lite julkortsmysigt ut när snön ligger vit på taken, men jag föredrar fem plusgrader och barmark alla dagar i veckan. Sådärja, nu var det sagt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar