No reason for a place like this

Igår satt jag i möte exakt hela dagen. Eftersom jag alltid är den som för mötesprotokoll så kan jag inte heller sitta och slappa och tänka på annat ens när det är punkter som inte rör mig speciellt, utan måste alltid vara på tårna och dechiffrera det som i mina öron egentligen bara är dansk gröt och sedan omformulera det till begripligheter. Nu är jag för all del rätt bra på det, eller framför allt är jag bra på att fånga upp löst snack och styra det i riktning mot beslutsfattande, samt se till att fattade beslut blir verkställda och implementerade och uppföljda för att se att de hade avsedd effekt, men ibland hade jag ju önskat en något mindre aktiv roll. Tänk att få sitta  ett helt möte och tugga på danska wienerbröd och på sin höjd bara behöva lyssna till vad som sägs av andra. Men ja, då hade jag väl förmodligen gnällt över något annat?

Igår var en sån där dag där det kändes som att solen aldrig gick upp överhuvudtaget. Håller fortfarande på och tricksar lite kring upplägget kring Lille P, jag måste ju först hem och släppa ut hundarna och sedan själv byta om. Hittills har jag tagit det ganska lugnt, varit ute en stund i trädgården, låtit hundarna få tuggben när vi kommit in igen och sedan själv suttit och slappat en stund innan jag har gett mig iväg, men nu i november/december får jag nog lägga på en rem om jag ska hinna rida innan det blir mörkt. Det finns visserligen belysning på ridbanan, men jag vill ju åt dagsljuset. Plus att det ju säkert inte är gratis att ha den belysningen igång. 

Apropå inte gratis så fick vi räkningen för framgrävning av trasig vattenledning denna månaden, vilket landade på strax under 20 000, och utöver det så hade vi tre pallar bränslepellets som skulle betalas, och de har gått från att ha legat på cirka 2500 kronor per pall i åratal till typ nästan 4000 per pall nu. Men man får väl vara glad att man ens HAR pellets så man klarar sig över vintern för det är tydligen megabrist på det i hela EU. Vår vattenläcka var ju i augusti, så jag hade lite smått hoppats på att de skulle ha glömt oss men sån tur har man nog bara en gång i livet och vår beskärda del av den fick vi när vi anlitade en lite halvskum firma för att plocka ner den gamla oljecisternen i källaren våren 2010, vilket tog tre karlar en hel dag (fast det var bara två som jobbade, den tredje var med "som tolk" enligt sig själv åtminstone, fast jag hörde aldrig att han sa något till de andra som slavade med att skära sönder oljetanken i mindre delar och baxa upp dessa från källaren. Ett djävla jobb som jag inte har en aning om vad det egentligen skulle ha kostat. Vågar knappt jinxa detta, men det känns väl ändå rätt osannolikt att det skulle komma en faktura nu, 12½ år senare?  

Summan av kardemumman: en månad med osunt mycket utgifter. Ska trots detta gå på krogen med Jenny ikväll, det får kosta vad det kosta vill. Hehe. 

En sak jag stör mig på: Igår blev vi ju bjudna på danska wienerbröd, och då känns det nästan som en naturlag (åtminstone om man är svensk och född innan milenniumskiftet) att någon MÅSTE säga "danska wienerbröd med chokoläääääääääääääääde" som han den där Knegoff eller vad han hette i Solstollarna, och nästa naturlag som nästan automatiskt träder in är då att någon måste följa upp den sägningen med att flöjta fram "Ulla-Bella min sekreterare, åtta-åtta-åtta-åtta-åtta" i falsett som om detta är det roligaste som någonsin sagts eller gjorts. Vet knappt var jag ska bli av när folk drar igång med dessa mossiga referenser som inte ens var roliga på den tiden det begav sig, och speciellt inte när de ska försöka förklara det "roliga" för icke invigda (i det här fallet: danska kollegor). Brrr. Hemsk upplevelse. 

Ska beta av en arbetsdag nu, sen hem och ut med hundar, sedan bussen tillbaks till stan och slutligen VIN och kvalitetstid med Jenny. Det känns som att det kan behövas. Jag gillar visserligen hösten, men senhösten plus heltidsarbete kan kännas som att man är i en gruva 24/7 och då är jag ju ändå lyckligt lottad som a. slutar tidigt, och b. har rätt så fria arbetstider. Men det känns ändå trögt och motigt just nu. Får väl helt enkelt försöka gaska upp mig och se det positiva i tillvaron. Ska till exempel på  höstlovs-dressyrclinic på ridskolan imorgon och på fredag kväll. Det ska bli kul och spännande, vet inte vem som ska vara instruktör men hoppas såklart på någon bra. Vet inte heller vilken häst jag kommer att få, men hoppas såklart på Köttbullen. 

Och sen börjar handbolls-VM på fredag och förhoppningsvis går det bra för Sverige så turneringen varar länge. Hade ju varit extremt snöpligt att åka ut redan i gruppspelet. Känn ert ansvar, Jamina, Linn, Anna, Johanna et consortes.  Min senhösts välbefinnande vilar på era blågula axlar.