Veterinären Lina Gustafsson börjar arbeta på ett slakteri. Hennes uppgift är att kontrollera att djuren är friska och att lagarna följs. Dag efter dag ser hon tusentals grisar gå till slakt. Hon står vid det löpande bandet och inspekterar kropparna efter de djur som några timmar tidigare mötte hennes blick i stallet.
Rapport från ett slakteri är ett genreöverskridande, självbiografiskt reportage inifrån en bransch som sällan blir belyst. Lina Gustafsson skildrar det vardagliga våldet mot djuren, kontrollsystemet hon själv är en del av och kampen mellan samvetet och en alltmer påtaglig avtrubbning. Men hon fångar också de glimtar av humor och kollegial gemenskap som växer fram i arbetets absurda monotoni.
Rapport från ett slakteri är ett genreöverskridande, självbiografiskt reportage inifrån en bransch som sällan blir belyst. Lina Gustafsson skildrar det vardagliga våldet mot djuren, kontrollsystemet hon själv är en del av och kampen mellan samvetet och en alltmer påtaglig avtrubbning. Men hon fångar också de glimtar av humor och kollegial gemenskap som växer fram i arbetets absurda monotoni.
Om man inte har insyn i köttindustrins nav - slakten - så är det här absolut en bok man ska läsa. Ska inte påstå att jag har hundraprocentig koll, men har i alla fall inga föreställningar om att det skulle gå till på ett för djuren värdigt sätt. Det finns en anledning och ett högst medvetet val att (i princip) allt kött jag äter kommer från småskaliga uppfödare som slaktar själva. Ibland tycker folk att jag är känslokall för att jag inte har något problem med att slakta och äta djur som jag själv fött upp, men själva ägnar de inte en tanke åt vad som försiggår bakom Mamma Scans kulisser. De borde verkligen läsa den här boken. För mig var det väl mest inget nytt under solen. Ger den inget betyg p g a har inget direkt att jämföra med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar