Living next door to George

Härförleden när jag körde hem från jobbet så kom jag att tänka på låten Living Next Door To Alice. Började fundera på texten, eller rättare sagt när och varför alla började gapa ALICE - WHO THE FUCK IS ALICE? hela tiden så att man nästan inte kan höra originalet utan att det känns som att det saknas något. 

Började också reta upp mig på låtens jag. Vad är det egentligen för en lam typ? Här sitter en, får vi helt heteronormativt förutsätta, 24-årig man hemma i sina föräldrars hus, och varför bor han ens hemma hos sina föräldrar? Det är väl inget med det idag, men den här låten spelades ju in på 70-talet och då flyttade alla hemifrån så fort de fick ett jobb och det fick man ju avsevärt lätt(are) på den tiden. Men inte den här typen, han har inget känt namn men vi kan väl för enkelhetens skull kalla honom George för något ska han ju ändå heta. 

I alla fall, Sally (jag tror att Sally är en av Alices kompisar) ringer till George och undrar om han har "hört om Alice". Och George älgar fram till fönstret och precis då, med beundransvärd timing, rullar det upp en stor djävla limousin utanför Alices (föräldrars?) hus, och ut genom dörren och in i limon kliver Alice med huvudet högt och så far den iväg och George fattar och vet ingenting om varför hon lämnar eller vart hon är på väg. 

Då har de trots allt varit barndomsvänner och  lekt tillsammans, får man ju veta om man lyssnar vidare. Så vad hände här? Det är väl ändå överdrivet att påstå att han har väntat i 24 år på att få en chans att kläcka ur sig hur han känner för henne för de har ju ändå ristat in sina namn i barken på ett träd så någon slags fling måste de ju ändå ha haft? Men det är ju såklart skillnad på att var "kär" i någon när man går på lekis jämfört med de känslor som komma skall i tonåren. Alice mognade säkert mycket tidigare än George, så brukar det ju vara och det framgår ju inte ens om Alice och George är jämngamla. Hon kanske är ett par år äldre, och även om man har varit aldrig så såta vänner som små så är det ändå inte speciellt rimligt att man fortsätta hänga på samma sätt när en är tonåring och den andra fortfarande ett barn. Eller rimligt och rimligt, men så brukar det väl ändå bli. Alice börjar highschool och vill kanske börja umgås med de andra tjejerna i klassen istället för att tillbringa varje ledig stund tillsammans med grannpojken George. Alice vill gå på disco medan George fortfarande mest vill att de ska leka indianer och vita (sorry för helt utdaterad referens, vet inte vad det skulle heta idag, amerikansk ursprungsbefolkning och kaukasier kanske?), och så kanske den, låt oss säga 14-åriga Alice träffade en riktigt het kille på nån sån där obligatorisk highschooldans, och kvar hemma på gatan fanns George (12) med sina knallpulverpistoler och nån tomahawk i plast och var så långt från en potentiell pojkvän man någonsin skulle kunna komma. 

Eller så var de jämnåriga och gick i samma klass och allt och George var helt enkelt en sån där flegmatisk typ som bara utgick från att han och Alice var och alltid skulle vara ett par, och så en dag fick Alice bara nog av allting i allmänhet och att bli tagen för given av George i synnerhet och det blev ett hejdundrande gräl där på väg hem från skolan där George anklagar Alice för att inte bry sig om honom och säkert också för att vara lösaktig. Så kan mycket väl ha gått till. Och sen gled de ifrån varandra, nedlät sig kanske att nicka lite stramt när de möttes på gatan men mer än så var det inte sedan den där dagen då de stod utanför Alices grind och skrek att de aldrig mer ville se varandra (svår sägning när man bor grannar, men det blev så i stridens hetta). Alice tyckte att det var rätt skönt att bli av med den där efterhängsna George, medan George var sårad in i själen och väntade sig att Alice skulle ta första steget och be om ursäkt, men som Alice sa till Sally efteråt: Det kommer aldrig att hända. 

Spännande detalj med limousinen dock, var kommer den ifrån och vart är Alice på väg? (10 poäng). Det får vi aldrig veta, men jag hoppas att Alice får ett riktigt spännande liv långt ifrån den bräkande medelklassförorten (referens: alla amerikanske highschoolfilmer som någonsin gjorts där ALLA utan undantag bor i identiska villaområden med välklippta gräsmattor och helt orimligt breda trottoarer). Jag vill gärna föreställa mig att Alice kanske pluggat riktigt hårt (hon fick massor av tid över när hon senare blevt dumpad av den där heta killen på highschooldansen, och George gick väl bara och surade och väntade på att hon skulle ta första steget, men I HELVETE HELLER tänkte Alice, eller hon tänkte nog inte alls på honom faktiskt), skaffat sig en utbildning och nu djävlar var det dags att lämna förorten med flärd och elegans. Fast nja? Det hänger väl inte ihop helt och hållet, hon borde väl ha flyttat för längesen och oavsett så hade väl en flyttbuss väl varit rimligare än en limousin? Men kanske att George i det där grälet för tio år sen skrek att Alice din djävla fitta, du kommer aldrig att bli något utan mig, och så vill hon ge honom en riktig knäpp på näsan och visa att hon minsann blivit läkare medan George fortfarande jobbar på den amerikanska motsvarigheten till kommunala parkförvaltningen där han börjat som sommarjobbare och sedan blivit kvar. Nu tillbringar George sina dagar med att klippa gräs och räfsa löv och vara bitter, medan Alice har gått på college och skaffat sig en examen och nu fått ett välavlönat toppjobb på Cedars-Sinai Medical Center i Kalifornien. 
Kanske har hon till och med bett Sally att ringa till George så att det blir synkat med att han ska se den pampiga avfärden, det blir ju annars rätt lamt om hon ordnar allt med att bli hämtad i limousin och allt och så kanske George sitter och kollar på fotboll och missar alltihop. Nä, jag tror nog att Sally och Alice planerade detta ihop. 

Hur som helst, där står George och glor bakom gardinen och inser att NU ÄR DET FÖR SENT. Och då passar Sally, den svekfulla slynan, på att lägga in en stöt. Sally för helvete, har jag lust att skrika. Det där med att tro att vägen till en killes hjärta går genom att trösta en som nyss blivit dumpad (det hade han ju kanske inte blivit per definition, men han kände det väl så) är ju dömt att misslyckas om man ser det i ett längre perspektiv. Men Sally är godhjärtad och vill trösta, och George är väl inte sen att tacka nej och de blir ihop och de gifter sig och skaffar barn, men många år senare upptäcker George att Alice har Facebook och sen börjar han stalka henne där och skicka en massa smöriga meddelanden om att han aldrig kunnat glömma henne. Sally upptäcker det och blir skogstokig och så blir det skilsmässa och George får flytta till något sunkigt ungkarlshotell, börjar supa ner sig och sitter varje kväll på någon skabbig kvarterskrog och fyllelipar över alla svekfulla kvinns. Jag hoppas det går bättre för Sally och barnen. Kanske att Sally och Alice återupptar kontakten igen och börjar träffas och gå ut och ta ett glas vin ihop (på ett flottare ställe än Georges stamhak) med jämna mellanrum, och så sitter de där och fnissar hejdlöst över ett glas Chablis åt den där djävla loser-George som aldrig riktigt kunde vänja sig vid tanken på att inte bo granne med Alice.  

Jag tänker att nu är det väl ändå bara en tidsfråga innan någon av medlemmarna i Smokie hör av sig och ber om hjälp med att skriva texten till nästa hit?