Nä, men inte blev det någon stillsam skrittrunda i fredags fastän det var 32 grader varmt. 32 grader varmt innebär nämligen FLUGOR i massor (vilket jag blev smärtsamt medveten om under helgens skogspromenader med hundarna även om det var i arla morgonstund) och nu stod det ju dessutom hoppning på schemat, så det var minsann bara att börja bära bommar. Inne i ridhuset och tack och lov för ett isolerat sådant, för där var det åtminstone inledningsvis något svalare än utomhus. Plus att man slapp flugor och damm.
Jamen HELVETE vad det gick bra? Vi skulle hoppa bana. På tid. Och då växer tävlingshornen ut på undertecknad och mesigheten blir tydligen underordnad. Alltså, jag red BRA, det kände jag själv. Nu var det absolut inga höjder att tala om, kanske 40 cm? men jag hade så djävla bra tempo och blick och fick till så himla bra vägar, tog snäva svängar och vann! Fastän Köttbullen kanske har den kortaste och mest markbundna galoppen i hela världen och verkligen inte kan mäta sig med ett halvblod, men jag hade bäst vägar. Hehe. Sen red vi banan igen och då hade åtminstone Jessicas tävlingshorn vuxit sig enorma så hon gasade på som om det inte fanns någon morgondag så den gången kom jag tvåa. Men ändå. Så himla bra feeling och perfekt avslutning på terminen.
Enda deppiga nu är ju just det. Att terminen är slut och det inte blir någon mer ridning förrän vecka 31. Fast Bästa Måndagsgruppen™ har bestämt att vi ska rida islandshäst vecka 28 så det blir kul. Är visserligen upptagen den dagen, men det ska jag försöka ändra på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar