Har läst Främlingen av Elly Griffiths, den första boken av henne som inte handlar om rättsarkeolog Ruth Galloway (som jag ÄLSKAR). Den handlar istället om det här:
Clare Cassidy är inte främmande för mord. Åtminstone inte i teorin: Hon undervisar i litteratur, med skräckförfattaren R.M. Holland som specialintresse. En gång om året håller hon en kurs för att dryga ut lönekuvertet, där studenterna djupdyker i det mörka, sällsamma författarskapet.
En dag förenas teori och verklighet på ett brutalt sätt när en av Cassidys kollegor hittas död. Intill offret hittas en lapp meden rad av R.M. Holland. Polisen är övertygad: lösningen till det makabra mordet finns i böckerna.
Clare är skräckslagen över tanken på att mördaren skulle vara någon som hon känner -och konfronterar alla sina rädslor i sin privata dagbok. Anteckningarna blir ett sätt att härda ut. Men så upptäcker hon en dag ett par okända rader i dag boken, skrivna med en handstil som inte är hennes: »Hej Clare. Du känner inte mig.«
Alltså, jag gillade exakt allt med den här boken. Karaktärerna, miljön, intrigen, ALLT. Det var ett intressant upplägg att det var tre som liksom fick berätta sin version (möjligen att det kanske blev liiiite upprepning ibland, men det är jag beredd att bortse från), jag tycker att polisen Harbinder Kaur var en riktigt intressant karaktär (värdig efterträdare till Ruth Galloway, jag kan tänka mig ett scenario där jag, Ruth och Harbinder hänger med varandra, dricker vin och pratar om livet, universum och allting), det var en spännande berättelse och åtminstone fattade inte jag vem mördaren var förrän precis i slutet. Den här boken får fem glas vin av fem möjliga.
Va? Jag visste inte ens att den boken fanns. Var har jag varit någonstans? Nu blev jag alldeles lässugen.
SvaraRaderaDDT
LÄÄÄÄÄS! Den var svinbra.
Radera