tisdag 10 september 2019

Till stallet istället, v37 2019, pt1

Igår var det hoppning. Det blir en utmaning för dig idag, för servostyrningen har inte riktigt fungerat på honom idag, sa Karin till mig om Pojken. Och jag hade ju sett lite av lektionen innan där de red galoppbommar på böjt spår och han mest genade innanför, så jag förväntade mig inga stordåd. Det gör jag ju förvisso aldrig i hoppningen. Pojken tycker hoppning är sådär och jag tycker inte heller det är speciellt kul, men vi får kämpa på. Ja, i alla fall. Vi red fram och det gick faktiskt superbra. I galoppen så valde jag att lägga lite volter med fokus på att hålla igång galoppen istället för att älga runt fyrkantsspåret med de andra. OCH DET GICK SÅ BRA. Det låter kanske ingenting att lägga 20-metersvolter i galopp, men för Pojken och mig är det stort eftersom vi har gått igenom en hel del vända-huvudet-åt-sidan-skjuta-ut-bogen-och-springa-rakt-fram-istället-för-att-vända-kriser. Nä, men nu galopperade vi och gjorde volter och höll igång galoppen LIKE A BOSS. Kändes fint. Så det där med den ickefungerande "servostyrningen" var i alla fall ingenting jag märkte av.

Så till själva övningen. Den var svår. Först var det upphöjda galoppbommar på  böjt spår vid A, sedan vänd snett igenom och hoppa ett hinder på diagonalen, landa i rätt galopp och så galoppbommar på böjt spår vid C. Det här är ett av inträdesproven till hippologen, sa Karin och det stod ju klart att ingen av oss skulle ha platsat där, i alla fall inte igår. Jag var ändå nöjd, för Pojken gjorde faktiskt exakt vad jag bad honom om, om än inte med någon större entusiasm. Men han hoppade vad jag styrde honom på och trasslade sig igenom galoppbommarna efter bästa förmåga, och det var det minsann inte alla som gjorde. Sen att inte avstånden stämde riktigt och att bensinen typ tar slut efter varje avklarat hinder är ju kanske inte enbart hans fel, jag har ju en tendens att släppa allt efter hindret (glad att ha överlevt?) och då passar han väl på att vila sig lite. Hehe. Kan tänka mig att det ser rätt kul ut, för han i princip tvärstannar och tycker att nu är han klar och sedan är det ett kraftprov att få igång honom igen. Det är kanske inte helt önskvärt, men jag är ändå nöjd med gårdagen och tycker han var både vändbar och lydig och framför allt försökte och gjorde så gott han kunde. Han kan ju inte hjälpa att han inte är någon naturhoppare.  

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar