Har läst Skuggspelet av Anna Bågstam, som är en direkt fortsättning på cliffhangern som avslutade Ögonvittnet. Handlingen i denna uppföljare är denna:
En kvinna har försvunnit under märkliga omständigheter. Allt tyder på att hon har blivit kidnappad. Snart flyter ett lik i land i lilla fiskeläget Lerviken i Öresund. Offret har frätskador och går inte att identifiera. Vem försöker sopa igen spåren efter sig?
Civilutredaren Harriet Vesterberg jobbar desperat för att hitta gärningsmannen. Samtidigt håller hon ett vakande öga på glömska pappa Eugen, och kämpar på med den vacklande relationen med advokaten Rikard, vars polerade yttre döljer en hemlighet. Parallellt med händelserna i Lerviken närmar sig ett politiskt toppmöte i Landskrona. Harriets chef Margareta inleder ett samarbete med en karriärlysten kommunalpolitiker, men Harriet misstänker att politikern har brunare värderingar än hon offentligt står för. Snart befinner sig Harriet i en desperat kamp mot klockan där hon står inför valet att bryta mot reglerna eller följa dem, med förödande konsekvenser som följd.
Jag tycker om den här boken ungefär som den förra: en helt okej polisdeckare. Det blir lite tjatigt när karaktärernas egenheter, till exempel Margaretas lypsylanvändande, Patriks snusande eller Harriets småätande, upprepas ungefär åttahundra gånger. Tycker också att Harriet är lite VÄL impulsstyrd och slarvig för att vara riktigt realistisk, men det funkar kanske ändå? Sen blir det ju lite skevt om man ska måla upp en bild av en poliskår som går på knäna p g a bristande resurser, och sen har alla ändå tid att göra en massa privata grejer på arbetstid? Den här boken får tre husrannsakningsorder av fem möjliga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar