Har läst, eller rättare sagt börjat läsa och gett upp Bestraffaren av Pia Kask. Den handlar om det här:
Bestraffaren är en spänningsroman om civilutredaren Hannah Fors som hjälper polisen Henrietta Rollins att utreda grova brott i Wästholm, en kuststad i ekonomisk nedförsbacke där befolkningsmängden minskar i samma takt som arbetstillfällena.
När två tonåringar hittas mördade verkar morden först slumpmässiga. Men när ytterligare en flicka försvinner och hittas svårt skadad står det klart för Hannah och Henrietta att de har med en seriemördare att göra. Alla offren har blivit strypta med ett läderbälte.
Hannah upptäcker snart en annan koppling mellan offren, en koppling som går långt bak i tiden. Är mördaren någon som väntat i tjugo år på att ta ut sin hämnd? Hannah kan inte släppa tråden, men Henrietta vill inte lyssna. Samtidigt konfronteras Hannah med sitt eget förflutna och de hemligheter hon till varje pris måste dölja för Henrietta.
Ja, men alltså nä. Jag orkade faktiskt inte med ännu en stentuff polisdeckare med hemliga demoner som ska dränkas i alkohol och som det absolut inte ska talas om. Det spelar ingen roll om man har en eller två x-kromosomer, det blir för tjatigt i alla fall. Gå till en psykolog för helvete, har jag lust att snäsa åt karaktärerna. Den här boken får en överkorsad psykoanalyssession av fem möjliga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar