fredag 28 september 2018

Vi hör av oss

Har läst Vi hör av oss av Jacob Sundberg. Många i min omgivning har läst den och tyckt att den var fantastiskt rolig och talande och träffsäker och you name it, så förväntningarna var rätt högt ställda på denna samling noveller om människor i anställningsintervjusituationer. Blev dock rätt fort trött på den och tyckte mest att den kändes så himla överdriven. Okej, jag fattar att man måste skruva till situationer och karaktärers egenskaper och sånt för att det ska överträffa och bli roligare än verkligheten, men efter typ tredje helt osannolika berättelsen så tyckte jag inte det lockade jättemycket med ytterligare sex noveller där alla människor och situationer framstod som mer eller mindre helfnoskiga. Tror de kanske hade gjort sig bättre om man hade läst dom en och en med någon veckas paus emellan, nu blev det blev lite korvstoppningskänsla, plus att jag hade rätt svårt att hitta den där igenkänningsfaktorn som alla talar om. Har i och för sig inte varit på sådär jättemånga anställningsintervjuer i mitt liv, men jag har själv hållit i åtskilliga rekryteringar och jag kände inte igen mig från varken sökandens eller arbetsgivarens sida. Men det är väl jag som inte har nån humor dårå. Den här boken får två a-kasseutbetalningar av fem möjliga.

1 kommentar:

  1. Jag tyckte den var hyfsat kul! Skrattade högt minst en gång i alla fall. Tror det var hon som sökte jobb i inredningsaffären och någon av cheferna berättade att hennes man trott att makramé var en maträtt (minns jag rätt?)
    Av mig får den minst tre a-kasseutbetalningar samt en liten bonus.

    SvaraRadera