tisdag 4 september 2018

Kritgubben

Har läst Kritgubben av C.J. Tudor, en bok som självaste Stephen King rekommenderar på baksidan ("Om du gillar mina grejer så kommer du att gilla denna"). Låter ju inte så dumt, eller hur? Och boken är ganska så Stephen Kingsk i upplägget, språket, miljö- och karaktärsbeskrivingarna. Berättelsen handlar om tolvåriga Eddie och hans lite udda kompisar (lite som i IT...) som av mr Halloran (som kocken i The Shining, till namnet åtminstone...), a k a Kritgubben, får idén att skicka hemliga meddelanden till varandra med olikfärgade kritor. Men en dag leder kritfigurerna dom till en död kropp. Ett mord som snart blir uppklarat...eller? Trettio år senare får Eddie ett kuvert med en krita och en kritfigur...Ska någon annan dö nu? Och vad var det egentligen som hände då?
Sedan växlar historien mellan dåtid och nutid (precis som i IT...) och det är spännande och välskrivet även om den där riktiga känslan av läsk aldrig riktigt infinner sig. Stör mig även lite på att vissa detaljer från dåtid inte stämmer, som att Eddie, en gång när han var barn och hans pappa satt hemma och skrev på en artikel, hörde ljud "från skrivaren", tror knappast att hem-PC med skrivare fanns i var frilansande journalists hem anno 1986.
Men berättelsen tar flera oväntade vändningar som gör den helt klart läsvärd och mer därtill. Den här boken får fyra tavelkritor av fem möjliga.

1 kommentar:

  1. Vad kul! Jag avgudar Stephen King, men hans bokrekommendationer är mer än tveksamma. Jäklar vad mycket trams jag läst för att det fanns en King-blurb på omslaget. Men den här kanske är värd att läsa då, trots den fåniga titeln. Allt som ger IT-vibbar är ju mysigt.

    SvaraRadera