G G G G G G G G G G G G G G G = massage (massa G). Gammal ordvits från nittonhundralängesen.

Fredag känns som ett lyckat koncept för den som är ledig på helger, och det är jag. Den här helgen är det inte mycket inplanerat. Jo, jag ska på massage! Har ju hittat ett superduperställe där man kan få massage som är to die for av en liten späd thailändsk varelse med nävar av stål. Nackdelen är att hon bara har öppet på lördagar och söndagar och eftersom mitt liv är ganska hektiskt så vill jag helst inte ha mer tider att passa än nödvändigt på helgerna. Men har man ett måndagsexemplar till kropp som kräver att hårda nypor gräver sig ner i muskelknutor och spänningar lite då och då för att kunna leverera över medel så är det bara att bita i det sura äpplet och planera utifrån det. Sen upptäckte jag att det till och med var riktigt bra. Min regel är nämligen att efter massagen så ska man bara åka raka vägen hem och lägga sig på soffan och inte göra ett skapandes grand mer på resten av den dagen mer än möjligtvis titta på tv och läsa böcker och äta choklad, och det är nog inte så dumt för en som har lite för många järn i elden.

För ett tag sen rasade tillvaron fullständigt, för när jag skulle in och boka en ny tid så stod det att verksamheten skulle stänga. Blev så himla bitter, när man nu ÄNTLIGEN hittat ett ställe som man trivs med och som gör kroppen hyfsat samarbetsvillig till en relativt rimlig slant dessutom, ja då ska det väl ryckas ur näven på en. Googlade runt som en tok för att hitta ett nytt ställe. Jag har ju gjort slut med min förra massagemänniska för jag tyckte inte riktigt att jag fick valuta för pengarna. Jag har även provat massage hos Gregor Clegane, och det var bra om än plågsamt. Men den där mys- och avslappningskänslan ville liksom inte direkt infinna sig när han typ daskade upp en på en brits och körde igång. Hos thailändskan med stålnyporna så spelas det mjuk musik och man blir inbäddad i varma filtar och varma handdukar att det är som att ligga i en livmoder, så ompysslad och omhuldad blir man. Man blir alltid erbjuden kaffe eller te eller ett glas vatten efteråt, och en gång när det regnade så följde hon mig till bilen och höll upp ett paraply över mig så att jag inte skulle bli våt. DET KALLAR JAG SERVIC (även om jag kände mig som en idiot).

Jag googlade mig till ett annat thaimassageställe. Det är thaimassage min kropp gillar, och då pratar jag såklart inte om något himla snusktafsande med happy ending. Hittade ett ställe som i alla fall hade en trevlig hemsida och en Facebooksida med några bra kommentarer (om än inte jättemånga). Ringde och beställde tid, hon frågade när jag kunde komma, jag frågade när hon kunde och hon svarade att det gick bra när som helst. Jag föreslog "torsdag klockan 14" (detta var en måndag) och då ville hon genast ändra tiden till kl 15, så den där tolkningen av "när som helst" kändes ju lite rymlig om ni frågar mig. Jag kontrade med att säga att jag bara kan omkring klockan 14 (eftersom jag slutar vid den tiden och inte har lust att drälla omkring i stan i blindo i väntan på att klockan ska bli någonting), men att vi kunde ta det en annan dag i så fall. Men då gick det bra klockan 14. Eh? Ja, men hur som helst. Tid bokades, torsdagen kom, klockan närmade sig 14 och jag styrde mina förväntansfulla steg mot detta nya ställe. Som låg i en källare i ett hyreshus. Det är väl inget fel i det i sig, men det var inte precis trivsamt.
"Du kan klä av dig därinne", sa tjejen som med möda slet blicken från sin I-phone när jag klev in och sa att jag hade bokat tid. "Därinne" var en minimal hall där det förutom en dörr som ledde Gud vet vart stod målarburkar, en bal med toapapper och diverse annat smått och gott, bland annat en klädhängare där man kunde placera sina paltor. Sedan blev jag anvisad en brits att lägga mig på. Britsen var extremt smal, och rummet var kallt och rätt dystert och åtskildes från resten av lokalen med endast ett florstunt draperi. Bortsett från att det stod en blomma och lite värmeljus på ett bord så kändes det som att ligga i en föreningslokal. Mysighetsfaktor = 0. Sen började massagen. När man går till Stålnypan så börjar hon alltid med att tvätta ens fötter med en handduk som doppats i varmvatten, vilket av någon anledning känns alldeles ofattbart lyxigt (lite som att man är med i Rome och har en sån där slav som ställer sig på alla fyra så att man kan kliva på den när man ska sitta upp på hästen, fast jag tänker samtidigt att det kanske mest är för att Stålnypan inte ska behöva uthärda folks svettiga stinkfötter). På det här stället blev fötterna också tvättade. Eller rättare sagt lite snabbt avtorkade med en iskall blöt trasa. Mysighetsfaktor = 0.

Sedan började massagen. Eftersom lokalen var kall var oljan också kall, men till och med Gregor Clegane har ju vett att värma den lite i händerna innan han börjar. Men här hälldes kall olja direkt på ryggen. Kändes som när man var liten och var på badstranden och låg och läste en Britta och Silver-bok och så kom någon nybadad och ställde sig över en och lät överflödigt vatten droppa ner på ens solvarma rygg. Mysighetsfaktor = 0.

När man är hos Stålnypan så känns det som att hon går igenom varenda muskel, bit för bit, systematiskt och ingående, och att hon lägger ner hela sin själ i det. Den här tjejen hade inte direkt någon känsla för vad hon gjorde utan knådade på ungefär lika oengagerat som om hon höll på med en bröddeg. Sen ett tu tre började det tassas och viskas på andra sidan det florstunna draperiet och då stod det nån djävla unge där och ville något. Dessutom var både mor och unge förkylda och snörvlade och snorade. Mysighetsfaktor = 0.

Efter en stund ringde dessutom telefonen. Och ni ska inte tro att den fick ringa, utan den här tjejen släppte genast allt vad hon hade för händer (mig) och gick och svarade. Och det var inte något "jag är lite upptagen, kan jag be att få ringa upp" lite snabbt sådär utan det var ett samtal som varade i flera minuter. "Ursäkta" sa hon visserligen när hon kom tillbaks, men det duger väl inte riktigt känner jag? Mysighetsfaktor = 0.

Förutom ungen, som återkom med jämna mellanrum och ville något i viskande ton så kom det efter en stund in nån djävla GUBBE i lokalen. Hennes gubbe fattade jag det som, eller i alla fall betedde han sig som hemma. Satte sig i soffan, pratade med ungen, hostade och snörvlade (familjeförkylning tydligen) bara några meter ifrån där jag låg bakom det florstunna draperiet och fick massage. Mysighetsfaktor = MINUS TUSEN. Alltså, egentligen borde man ju vägra betala eller nåt. Fast det gjorde inte jag, men jag sätter ju heller aldrig min fot där igen.

Men BREAKING NEWS. Stålnypan har en Facebooksida som jag tydligen följer, för en vacker dag dök det upp att "nu är det åter möjligt att boka tider via hemsidan" i mitt flöde. Inte ett ord om varför de skulle ha stängt eller varför de hade valt att öppna igen, men skitsamma som vi brukar säga. Gissa vem som i samma sekund formligen KASTADE sig in på sagda hemsida och bokade en tvåtimmarsmassage? Det var jag, och den är imorgon. Åh vilket längt. Utan thaimassage försmäktar jag på denna Ö.