Skadad av ett päron

Stressar genom tillvaron på ett, misstänker jag, lite ohälsosamt sätt. Slappnar av när jag lyssnar på radiosporten, särskilt ishockey. Tycker generellt att ishockey är astråkigt, men älskar ishockey på radiosporten, det är lika avkopplande som valsång och såna grejer. Det bara mals på i evighetslånga meningar med imponerande hastighet och monotona stämmor, pucken i zonen och in bakom målet och skott över tre zoner och försvararen åker rätt över mittlinjen och ner i den egna zonen och pucken är bakom målet och nu blir det iceing och pucken är i zonen och det blir tekning när det är nitton sekunder kvar av andra perioden när Linköping möter Rögle hemma på Cloetta Center, och jag fattar inte ett skit, men det gör man ju inte av valsång heller.

Lyssnade sedan på basket och undrade varför de, lagen, har så lama namn. NORRKÖPING DOLPHINS, vad har delfiner med basket att göra liksom, som möter SOLNA VIKINGS. Uttalat Sålna Vajkings och jag känner lite att vad fan, vikingar är väl svenska, eller åtminstone nordiska, men i vilket fall som helst inte amerikaner. Norrköpings delfiner och Solnas vikingar låter inte heller som att man fått en generös släng av förståndsgåvorna i och för sig. Töntfaktor: hög.

Sedan hörde jag att en fotbollsmatch hade fått avbrytas för att publiken kastat in grejer på planen, och att polisen gripit två personer som pekats ut av andra, gissningsvis rätt härskna fotbollsfantaster som nu inte fick se matchen de kanske laddat för i en halv evighet, men att "den man som skadat en Mjällbyspelare med ett päron" fortfarande var "på fri fot". Är lite sugen på att se polisjakten genom fruktavdelningen på Ica i Mjällby. Trodde fotbollshuliganer mest höll på med bengaliska eldar och VÅLD och såna grejer, men det här var kanske någon förvirrad vegan som hade aggressioner som behövde komma ut på något missriktat sätt. Men ändå, att bli skadad av ETT PÄRON. Är det inte lite...vekt? Då borde ju risken vara mycket större att bli skadad av en fotboll, kan man ju tycka. Fast fotbollsspelare är ju ett klent släkte som faller och blir dödligt skadade av blotta vinddraget, åtminstone i närheten av straffområdet, det är ju allmänt känt.

Over & out.

Status: slut på helgen :-(

Hinner inte blogga för det är EM-kval i handboll och jag måste heja på Sverige som spelar borta mot Polen. Och har dessutom de blå tröjorna på sig. Har fått för mig att det alltid går lite sämre då, så här krävs koncentration från tv-soffan. Alltså inte sitta och titta med ett halvt öga och sköta annat under tiden.

Status: slut som människa

Trött. Har jobbat som ett litet as hela veckan. Idag var jag på massage efter jobbet, vilket var välbehövligt men som gjorde mig ännu tröttare. Sedan åkte jag ut i Tjottahejti och hämtade 20 kg av det som under ett bra tag gått under arbetsnamnet "kviga 4", mat som är uppfödd på naturbetesmark och slaktad i närområdet. Därefter fortsatte jag vidare till skogen för att lägga spår. Sedan hem och stoppa köttet i frysen samt äta pizza. Tog ett litet glas rosé till det och nu är jag snudd på medvetslös. Ska strax stupa i säng eftersom jag ska upp tidigt och åka tillbaks ut i skogen och spåra. Sedan kan det gärna få bli helg på riktigt.

Over and out

Nästa gång det delas ut superkrafter så ska jag se till att hamna lite längre fram i kön

Viktig information: I söndags "stukade" eller "vrickade" jag foten (vet inte vad skillnaden är). Det har mig veterligen aldrig hänt förut (bortsett från ett antal fejkade händelser i samband med till exempel "redskapsgymnastik" på högstadiet), så det förtjänar faktiskt ett omnämnande. Det är faktiskt alldeles otroligt märkligt eftersom mitt måndagsexemplar till kropp verkar vara behäftad med avsevärda svagheter som aldrig drabbar andra, men hittills har jag aldrig varit med om att det händer någonting alls när jag trampar snett mer än att jag snubblar till eller kommer ur balans, i värsta fall ramlar omkull och ser dum ut. Men aldrig någon smärta eller andra efterverkningar. Förrän i söndags då, när jag skulle vräka ut lite gamla äpplen till fåglarna och stod med ena foten på någon slags snö/iskant som gav vika och jag vacklade till lite och sen var det inte mer med det. Förrän jag skulle böja foten i någon vinkel och det gjorde ont i fotleden. ONT I FOTLEDEN? Det är väl typ det enda ställe som jag INTE haft ont på, så det kom som något av en chock faktiskt. Ska jag nu inte ens kunna förlita mig på mina starka senor/ligament/muskler utan bli en sån som går och vrickar fötterna stup i kvarten? Det var ju deppigt. Höll därför på att vrida foten hit och dit då och då för att kolla om det fortfarande gjorde ont, och det gjorde det. Fast det kändes ingenting när jag gick, utan bara när jag böjde i lite konstiga vinklar, och det kunde man ju låta bli, kan man ju tycka. Fast det var inte så lätt eftersom jag var och viltspårade i obanad terräng, och där kan man minsann inte alltid bestämma hur man ska sätta fötterna.

Fast sen idag känns det ingenting. Kom på det nyss när jag stod och duschade efter min FRISKIS & SVETTIS-näradödenupplevelse. Det var nästan lite snopet. Min första vrickning/stukning på 45 år och den gick över efter en dags minimal smärtupplevelse. Slå det den som kan.



 

Feel the evil

Efter 8 (ÅTTA) veckors ofrivillig vila på grund av sjukdom  och skada tog jag min numera hyfsat friska och stötvågsbehandlade kropp och hasade ner till FRISKIS & SVETTIS för ett pass. Det var verkligen att skåda döden i vitögat. Men det var trevligt att gå hem igen. Då var det fortfarande ljust ute och luften var svagt blå av avgaser från tvåtaktsmotorer vid byns tuffaste ställe, "Granbaren", strategiskt placerad precis utanför skolan så att man säkerställer en strid ström av fjuniga mopedkillar, EPA-traktorer i glada färger samt tonårstjejer i tajta jeans och för mycket smink som uttråkat väntar på att någonting ska hända (och här kommer ett gott råd från en som sitter inne med facit: det kommer aldrig att hända någonting spännande vid Granbaren. Gå hem och läs era läxor istället. Kasta inte bort era liv på att  stå och tråna efter de där idioterna som sitter längst bak i klassrummet och gungar på stolarna och kastar suddgummin, de är fan ingenting att ha).

I alla fall: Mopeder, blå skymning, torr asfalt. VÅRKÄNSLAN. Inte en dag för tidigt om man säger.

The coincidence

Slölyssnade på en dokumentär om Carl Bildt på SVT Play samtidigt som jag gick in på min bloggs statistik och såg att två personer hade googlat på Gunnel Blanceflor Bildt och hamnat här. Carl Bildts dotter alltså, om någon mot all förmodan inte kände till det. Det kallar jag i alla fall ett sammanträffande som heter duga.

Från det ena till det andra, känner att jag nog måste säga något om det här med folk som skriver "en" istället för "man". Har noterat att fler och fler börjat göra det på senare tid. Till exempel: Vi fick äta snabbmakaroner och makrill till middag idag, inte så gott men vad ska en ta sig till när affären är stängd och en har glömt att handla mat? (OBS, fiktivt exempel). Alltså, jo, ja, jag förstår allt det här med att av-genusifiera språket eller vad man nu ska kalla det (finns säkert något snitsigt och medvetet ord för detta) och syftet är väl bra*, MEN, för mig som är uppvuxen i den småländska urskogen där det dräller av gamla gubbar som knarrar fram nää...om en sölle se etter om posten ä kommen än i parti och minut, så låter det här med "en" bara extremt bonnigt och lite töntigt. Nu menar jag inte att det är töntigt att vara bonde eller bo på landet, tvärtom, men det här med "en" i text blir lite som en kombination av Åsa-Nisse och Egalias döttrar som inte kan göra någon människa glad. Eller åtminstone inte mig. Sådärja, nu är det sagt. 


* Dvs, bra att man ifrågasätter gamla och invanda normer, även om jag personligen tycker att feminism mer borde handla om varför maktstrukturer i samhällen ser ut som de gör, varför allting med prefixet "kvinno-" eller "tjej-" alltid verkar vara synonymt med lågstatus och betalas/värderas därefter, eller varför det så uppenbart finns SKILLNADER som missgynnar det ena könet, och "det ena könet" nästan alltid är det kvinnliga (sen får Pär Ström säga vad han vill), såna saker tycker JAG är viktigare än att dividera om ifall det ska heta "hen" eller om Herr Gårman ska ha kjol. Just my opinion. 

Mmmmmmmåndag

Alltså, det här med påsk är ju fina grejer, kunde det inte vara påsk typ en gång i månaden eller så? JAMEN DÅ SÄGER VI DET, nähä, så lätt gick det visst inte. Sitter nu här och liksom suger ut det sista av den här ledigheten. Idag är vår bröllopsdag, men vi får visst skjuta upp firandet till nästa helg eftersom ingen kommit ihåg att köpa bubbel, vilket är ett måste i festliga sammanhang.

Har viltspårat med Remus idag och det gick ganska bra, fast han är en lurig liten rackare som inte med en min röjer när han växlar över på ett annat spår. Sedan hade vi teoriundervisning, liggandes i en solig skogsbacke där snön smält undan och det var riktigt stekigt. GÖTT var väl bara förnamnet.  Åkte hem, lagade baconlindade kycklingfiléer fyllda med rödlök, fetaost och soltorkade tomater. Så åt vi och kollade ett avsnitt av den förfärliga American Horror Story. Röjde undan efter maten och noterade ett mystiskt dunkande ljud någonstans ifrån. När man precis har kollat på läsk i form av AHS så ligger det nära till hands att tro att det är någon fd ägare till ens hus som dött under mystiska omständigheter och som nu sitter och dunkar sin avhuggna skalle i vindsgolvet eller något i den stilen, men det visade sig bara vara Onda Dockan som var ute och piskade mattor.

Noterade även att pizzerian här på gatan är till salu. Det låter ju inget vidare, man vet vad man har men inte vad man får, typ. Tänk om de nya ägarna är ena riktiga snuskpellar som dekorerar pizzorna med roadkill för att dryga ut dagskassan en smula. Det skulle ju också kunna bli tvärtom, bättre, men så himla lönsamt kan det ju inte vara att driva en pizzeria i en avkrok nere på nästan-Österlen där det dessutom redan finns två andra matställen att konkurrera med utmed samma genomfartsled.

Nu hoppas jag i alla fall att den där djävla snön smälter undan inom de närmaste dagarna. Här är fortfarande ett tjockt lager, vilket känns helkonstigt nu när man har ställt om till sommartid och allting. Ljuset blir helt fel på något vis. Så kom igen nu plusgraderna och gör jobbet!