Fjärilsvägen

Har läst Fjärilsvägen av Patrik Lundberg. Detta är handlingen:

När Birgitta Lundberg föddes fanns det hopp, även om hennes liv. I rekordårens och folkhemmets Sverige kunde en arbetarflicka på landsbygden gå åtta år i skolan, ett år i husmoderskola och få ett kontorsjobb måndagen efter examen. Hon kunde spara till körkort och bil, åka på dans och hitta kärleken.
Snart levde Birgitta Lundberg den svenska drömmen: Make, två barn. Volvo och villa. En välfärd som fanns där när hon behövde den.
Sedan kom 1990-talets finanskris. Skilsmässan och stressen. Fattigdomen. Barnens liv till varje pris. 
Patrik Lundberg växte upp på Fjärilsvägen i Sölvesborg. Nu är Fjärilsvägen en kärleksförklaring till hans mor, och en berättelse om det svenska klassamhället.

Jag tyckte det här var en okej bok, mer som berättelse om samhället i allmänhet än Birgitta Lundberg i synnerhet. Bitvis intressant, men bitvis också ganska ointressant. Boken är skriven av Patrik men till Birgitta, och den växlar mellan första och andra person singularis vilket helt ärligt inte kändes helt hundra. Men en ganska fin berättelse om en vanlig människa, och också (för mig) lite kul att läsa om trakter där man känner igen sig. Den här boken får tre adoptionshandlingar av fem möjliga.