Head full of zombies

Ja, så var det fredag igen. ÄNTLIGEN, som man reflexmässigt säger även om man gillar sitt jobb och har haft en skaplig vecka. Det har jag haft, ska inte klaga, men även om jag gillar mitt jobb så gillar jag ännu mer att vara ledig. 

Igår jobbade jag, åkte hem, gick ut med hundarna, städade och struntade sedan i att träna pilates, vilket jag sedan såg i min Heliga Skrift* att jag inte ens hade planerat att träna. Jag tror att jag först tänkte att jag skulle hinna eftersom det är teorivecka och då behöver jag inte åka lika tidigt till stallet eftersom man inte behöver göra i ordning några hästar. Men sen kom jag tydligen på bättre tankar och strök det passet redan på planeringsstadiet. Så får det absolut bli framöver, för jag vet nu att när jag har promenerat och städat så har jag cirka noll procent lust att träna och upp mot hundra procent lust att bara sätta mig i soffan och dricka te och äta knäckebröd med ost och spela Mahjong en stund innan det är dags att åka till stallet. Har testat att lägga in veckans andra pilatespass på fredagen istället, tänkte det kunde vara gött som lite nedvarvning efter veckan men det tar också emot, kör ju min lilla intervallträning efter jobbet, sen handlar jag i regel på hemvägen och då ska man först släppa ut hundar i trädgården, hämta posten, se till hönsen, ta in äggen, bära in kassar från bilen, packa upp matvaror, kanske gå ner i källaren och plocka fram grejer från frysen till helgens middagar, ta in hundar från trädgården och sen ens tänka tanken på att ta fram yogamatta och...nä, där räcker det, känner jag. Har nu hittat söndagar som den ultimata dagen för pilatespass 2. Då går jag först min vanliga söndagsmil, kör sedan ett pass pilates och sen är det fritt fram att ligga på soffan och slappa. 

Åkte till stallet för tredje gången den här veckan utan att så mycket som ha varit i närheten av att sitta på en häst. Ridlärare V brukar ha gemensam teori för alla torsdagsgrupperna och det är ju ett bra upplägg. När jag kom så satt det några som jag inte kände och pratade lite trevande med varandra. Jag tycker inte att jag är ett socialt geni på något sätt, tvärtom tycker jag att jag har skitsvårt att hitta på saker att prata med andra människor om och så att säga hålla ett samtal om ingenting flytande, men jag tycker däremot att jag är väldigt bra på att slänga ur mig icebreakers i form av snärtiga och lite småroliga kommentarer. Gjorde alltså detta, men det var LÖGN, de här människorna stirrade på mig som om jag hade hjulat in i Peterskyrkan i Rom iförd clownnäsa och för stora skor. Identiferade en av dom som en av de här föräldrarna som satt på medlemsmötet och klagade på att deras barn "inte fick rida" (eftersom deras grupp på lördagar lagts ner och de absolut inte kunde någon annan dag) och tyckte då att det var ju en rätt trist typ, men nu var det ju en ny dag med nya förutsättningar. Men nä, det var totalt bortkastad möda och jag kanske ändå ska omvärdera mina sociala skills? För i jämförelse med de här personerna så kände jag mig för fan helt extrovert. Och det är nog cirka det sista jag skulle beskriva mig som. 

Aja, teorin om ryttarens sits var rätt intressant även om det kanske inte var några nyheter. Sen hade vi lite avsuttna övningar som gick ut på att man skulle förbättra sin balans. Eller kanske inse att man hade dålig balans, inte vet jag. Bland annat skulle man stå på en markbom och göra knäböj. Det var skitsvårt för bommen låg verkligen inte stilla. Sen skulle man sitta i en sadel som låg på en bom som i sin tur låg på två stolar. Det var synnerligen wobbligt och insikten var väl att vad lite det ändå krävs för att rubba ens balans. 

Ja, sen var det väl i princip bara att åka hem och lägga sig. TRODDE JAG. Begick nämligen misstaget att dricka en halv kopp kaffe eftersom det bjöds och fika ändå är stommen i svenskt föreningsliv. Var som att jag hade fått i mig amfetamin (tror jag, har aldrig testat) och när min man ville sova så ville jag prata om viktiga saker som varför Sauron inte gör sig själv osynlig när han använder Ringen. Det hade ju sparat honom åtskilliga bekymmer för då hade han ju aldrig fått fingret avhugget av Isildur och så hade den inte kommit på avvägar och han hade kunnat fortsätta styra världen med ondska som han väl ville?, gick jag entusiastiskt på och min man bara Ja, ja, men jag vill sova nu. Och sen somnade han i vanlig ordning på två röda sekunder och jag låg vaken och lyssnade på snarkningar innan jag kapitulerade och flydde in i mitt Flickrum™ där det ändå tog rätt lång tid att somna trots tystnaden. Note to self: drick för FAN inte kaffe på kvällen. 

I helgen är det inget planerat. Jag hade kanske tänkt att vi skulle kunna låna släp och åka till tippen med våra gamla trasiga möbler som nu står på gårdsplanen och är allmänt i vägen, men min man gick häromdagen på vad skönt det skulle bli att inte göra ETT DJÄVLA DUGG den här helgen, så det är väl inte hundra procent säkert att jag får gehör för detta pigga förslag. Idag ska jag i alla fall träna intervaller, handla och sen åka hem och bara slappa. Vi bestämde igår att idag blir det hämtmat, kanske ska jag till och med festa till det med ett glas vin? Den som lever får se. 

* En anteckningsbok där jag skriver ner veckans träningsplan och bockar av efterhand som det är avklarat. Älskar att bocka av saker på listor! Här skriver jag också ner hur många steg jag har gått så att jag håller mina minst 10 000 om dagen och minst 100 000 i veckan, plus antecknar hur långt jag har promenerat eftersom jag håller på med en gå-från-Fylke-till-Mordor-utmaning (räknar med att vara framme vid målet någon gång i slutet av oktober om jag håller nuvarande takt och inget oförutsett inträffar).