Coming up: MARS

I fredags lyckades jag smita från jobbet lite tidigare (vet inte varför jag envisas med att säga "smita" när det handlar om att kompensera för att jag jobbat längre andra dagar, men det är väl Luther som korrekturläser min hjärna på något sätt). Svepte in på ÖoB och köpte några förvaringskorgar för jag hade  fått en idé för min garderob som jag kommer till senare och vidare till Willys för där hade de rea på lax. Fick ett infall och köpte en påse lösgodis, vilket kanske händer...5 gånger per år? Åt en Nötcreme i bilen och ett barndomsminne ploppade upp. 
När jag var liten bodde jag ju alldeles otroligt långt ifrån ära och redlighet och när jag gick i skolan så var jag så himla avundsjuk på dom som bodde i byn och som kunde vara hemma några minuter efter att skolan var slut istället för att sitta och skaka i skolbussen med sura Kurt som chaufför, samt träffas utan att det behövde bli ett svenskt mästerskap i logistik och telefoni som det alltid var när jag och min kompis Gunilla skulle leka med varandra efter skolan. Det handlade om att utverka tillstånd för att sova över (alternativet att någon förälder skulle åka flera mil för att hämta på kvällen var sällan på tapeten, det skulle vara om vi visste att någon ändå skulle hit eller dit), var det hos Gunilla, som bodde i byn, så var det i regel inga problem om det inte blev för ofta, var det hos mig så var det ett jättekrångel. För även om föräldrarna till slut sa ja (ibland kunde man ju få ja från ena sidan och nej från den andra) så var man ändå tvungen att fråga sura Kurt om Gunilla fick åka med i skolbussen, för det bestämde han efter eget godtycke. Fick man ett ja på den andlösa frågan FårGunillaåkamedmighemidag? så kunde man mycket väl få ett nej på den ångestladdade uppföljaren Kanhonåkamedimorgonbittiockså? och då föll ju hela planen. Ett "ja" på båda var nästa som att vinna på lotteri (höll på att skriva Lotto men det fanns inte på den tiden). 

I alla fall. Om vi var hos Gunilla och om vi hade varsin krona (vilket inte alltid var fallet) så brukade vi gå till affären och köpa godis (bara en sån grej tyckte jag var fantastiskt spännande, jag måste ha varit oerhört lättroad som barn). För en krona fick man nämligen exakt en Nötcreme, en klubba och ett Bugg. Vi brukade sedan gå till skolgården (det fanns ingen lekplats i byn) och gunga medan vi nogsamt sög ut varenda molekyl ur Nötcremepåsarna, åt upp våra klubbor och tuggade våra Bugg med päronsmak och kände att detta var livet. Ska väl inte säga att den Nötcreme jag köpte på Willys och klämde i mig i bilen på vägen hem var min motsvarighet till Prousts Madeleinekaka, men lite nostalgisk blev jag ändå. 

Kom hem, tog ut hundarna på promenad och sedan hem och titta på Grand Prix dressyr från GHS. Sen kom min man hem och svor över att han glömt en stege i Kivik, men det var ju så dags att gräma sig över det nu. Sedan åt vi hämtmat och kollade på tidshoppningen från GHS (fast min man tröttnade efter ett tag och gick och gjorde något annat) och sen var det väl läggdags antar jag. 

På lördagen gick jag en långpromenad (12,5 km), kom hem och drog igång ett långkok, sedan tittade jag ikapp på Biggest Loser och Sveriges Mästerkock medan jag väntade på dressyren från GHS. Kollade på den och sedan fixade jag middag som vi åt medan vi tittade på Klovn The Movie (och skrattade så vi nästan grät). Började sedan kolla på Gothenburg Trophy från GHS, men hur tänker man när en klass BÖRJAR klockan 21.00? Den skulle inte avslutas förrän efter 23 någonting och det var ju alldeles för sent för lilla mig, så den skippade jag efter att ha sett de första kanske 15 ekipagen.  

Igår var dagen då jag organiserade mina underkläder (efter att ha gått min långpromenad såklart). I min garderob finns en (1) trådback och där ligger strumpor och underkläder i en halvdan röra som har irriterat mig ett bra tag. Men för ett tag sedan fick jag en snilleblixt som bestod i att man kunde ställa förvaringskorgar i trådbacken och på så sätt ha var sak på sin plats (lär ju inte få Nobelpriset för detta, men men). Det är inte alla mina trosor som funkar ihop med ridning, så inför varje ny morgon måste jag tänka om jag ska till stallet eller ej om jag inte vill att min dag ska sluta med ridsår. Det är inte heller helt lätt att hitta trosor som funkar ihop med ridning (annars hade det ju varit en enkel lösning att helt enkelt bara ha såna i sin garderob) och ska man då stå och rafsa i en hög efter de rätta så blir ju ordningen så småningom därefter. 

På ÖoB hittade jag praktiska korgar i plast i två olika storlekar som efter mina djävulska beräkningar skulle kunna passa i en trådback som sitter i en garderob som jag tror är 60x60 cm (för det är väl ändå någon slags standardmått för garderober) om man ställde en mindre på kortsidan av den större och stuvade dom andra två lite omlott som ett sånt där kinesiskt pussel. Det var vad jag höftade till med i teorin när jag stod på ÖoB och plockade bland olika korgar och byttor, och det visade sig bli en fullträff. Ägnade sedan en god stund åt att sortera enligt kategorin "trosor till ridning", "övriga trosor", "strumpor" och "bh:ar". Slängde ett tiotal udda strumpor samt varenda bh som jag vet att jag aldrig kommer att använda igen, vilket i princip var alla utom sport-bh:ar eftersom jag i princip aldrig har bh annat än när jag rider. Har några såna där bh-toppar som jag använder ibland, men också det blir alltmer sällan. Men nu ligger de i en liten korg istället för hopknölade i ett hörn i trådbacken. 

Kom att tänka på det franska ordet för bh, le soutien-gorge som ordagrant, enligt min fransklärare på Komvux, betyder den som håller ihop ravinen. Han sa detta relativt ofta, och såg samtidigt lite skräckslagen ut, ungefär som att han var rädd för att ramla ner i ravinen. Men håll med om att le soutien-gorge är ett ord med POWER, man tänker på Xena krigarprinsessan medan beeehåååå snarare  för tankarna till en mjäkig modell i Elloskatalogen. 

Blev i alla fall oerhört nöjd med resultatet i garderoben. Sen var det dags att ta sig an världscupen i hoppning från GHS. Det var en svår bana, bara fyra felfria, och det är inte så kul tycker jag för då är ju alla som går vidare till omhoppning redan placerade, sen finns det såklart många vinnarskallar som ändå rider som hästtjuvar och satsar allt för att komma etta, men det blir ändå lite mesigt när det bara är fyra stycken. Det är såklart inte heller kul om banan är så lätt att i princip alla går till omhoppning.

Ja, sen var väl helgen i princip slut och en ny arbetsvecka tornar upp sig. Stallet ikväll, jag var bergsäker på att det var hoppning men när jag tittade på schemat så såg jag att det var först nästa vecka, så då ska det säkert vara någon form av markarbete ikväll. Och på onsdag är det fan i mig MARS. Våren (enligt definitionen "mars, april ha knopp i håret") har börjat och de förhatliga oxveckorna (enligt min definition) är förbi, halleluja.