måndag 28 september 2020

Nu så är det måndag, nu försöker vi igen

Ibland blir ingenting som man har tänkt sig. Jag är väl helt ärligt en rätt så fyrkantig person som gillar att Ha. En. Plan. Samt att följa densamma (annars är det ju ingen större vits med att ha en plan). Sen kan jag självklart vara flexibel (annars hade jag antingen fått byta jobb eller förmodligen blivit permanent inskriven på något mentalsjukhus), men jag behöver ju inte gilla det för det. Hehe. 

I helgen som gick hade jag följande planer: 1. Ta en dust med Köttbullens galoppfattningar på fredags-drop in-ridningen. 2. Träna med Tage på lördagsförmiddagen. 3. Ha spårträning med min valpkurs på söndagen. 4. Ändå ha oceaner av EGENTID eftersom min man skulle leka med sin kompis. 

Vad blev det nu av detta? Uppföljning följer:

1. Drop in-ridningen blev ändrad till "uteritt" pga att dom skulle fixa i ridhuset inför en tävling på lördagen. Kände inte vare sig för uteritt eller att bråka med galoppfattningar på en uteritt. Så jag ställde in. Åkte hem och högg ved istället. Har ju inte kunnat hugga ved på hela sommaren p g a att det varit ett gigantiskt getingbo uppe i vedbacken, men nu så. Mmm...ved. Bästa träningsformen. 

2. Tränade med Tage von Ärthjärna och det gick Så. Djävla. Dåligt. Vet inte vilken planet han var på i spåret, men det var i alla fall inte samma som jag. Budföringen gick bra, men sen skulle vi träna lite uppletande och då jobbade han jättebra tills han hade hittat ett föremål, sedan lade han av. Nu var det visserligen löptikar i närheten som kan ha distraherat, men ändå. Blev på dåligt humör. Åkte hem och högg mer ved i vredesmod. 

3. Spårträningen med valpkursen - där fick man ha ett hjärta av sten för att inte bli på gott humör igen. Det gick så bra för alla och alla var glada och nöjda och vädret var dessutom kanon. 

4. Egentiden blev det ingenting med för min man blev sjuk. Inget allvarligt, men man ska ju ta det säkra för det osäkra I DESSA TIDER så han stannade hemma. Det var såklart det enda rätta att göra, men min plan sprack. Aja, jag fick i alla fall hugga ved. 

Såatteh. Lite ups and downs, men nu är det ny vecka och nya tag. Idag ska jag på återbesök till min artros-PT. Har ju blivit tillsagd att träna på egen hand nu i sex veckor och jag föreställde mig lite att dagens återbesök skulle bli som de som blir tidigt utröstade ur Biggest Loser och sedan kommer tillbaka och vinner hemmapriset och får gå in på scenen och ta emot applåder och vara stajlade och glammiga och glada och det visas upp en jättestor bakgrundsbild där de väger 30 kg mer och är deppiga och bleka och osminkade. Eller nåt. Föreställde mig att jag skulle glida in till artros-PT:n och vara lika musklad och vältränad som, tja, Charlotte Kalla eller nån. Så har det kanske inte riktigt blivit, men jag är ändå nöjd med utfallet. Är kanske inte 100 % i mitt livs form (när man nu är det), men tränat har jag faktiskt gjort varenda dag i sex veckor, två dagar bara den där femminutersträningen som är i artros-appen men alla andra dagar även någonting annat, till exempel cykling, ridning, pilates eller långpromenad. Vi får väl se vad utfallet blir där helt enkelt. 





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar