fredag 26 oktober 2018

Bonde söker fru

Jag är en trogen följare av TV4:s Bonde söker fru, har nog sett alla säsonger utom en. Vet inte varför jag missade en? Men det gjorde jag i alla fall och sen hade jag ett otroligt besvär med att fatta vem han den där Karl Petter, som plötsligt dök upp i alla möjliga sammanhang, var.

I alla fall, nu har ju äntligen årets säsong börjat. Om jag ska vara helt ärlig så tycker jag att de första avsnitten är rätt tradiga. Linda åker runt och besöker bönderna, Linda kommer med brev, Linda väljer ut vilka bönder som vi ska få följa, det är speed-dejt på Sundbyholm med tio brevskrivare, sen ska sex av dom väljas ut för gruppdejt och sen är det gruppdejt och sen ska fyra brevskrivare väljas ut för att få "flytta in" på gården. Allt det där känns som en enda lång transportsträcka där alla mest är stela, artiga och nervösa och det går knappt att skilja den ena från den andra. Det är först när det ska flyttas in på gården som det börjar bli åka av, och nu har vi kommit så långt. Spelet kan börja.

ÅRETS BÖNDER:

1. PER
När jag såg Per på speed- och gruppdejten så fnissade jag en hel del, han satt ju bara och storskrattade och var så himla NÖJD med allting. Men han har verkligen växt i mina ögon! Verkar vara så genuint snäll och gullig och omtänksam. Har inte jättekoll på Pers tjejer mer än på Madelene, för hon är (enligt mig) VERKLIGEN inte hans typ. Får lite psykopatvibbar av henne faktiskt. Men Per. Jag hjärtar verkligen honom.

2. SUSANNA
Åh, jag gillar Susanna. Och jag HOPPAS så att hon väljer Tobias, för jag tycker han verkar vara så himla rar. Tyvärr har jag en känsla av att hon kommer att välja någon av de andra, lite snyggare och mer världsvana grabbarna. Sen kan jag i och för sig förstå om hon gör det, för Tobias känns mer som en snäll bror eller en trofast hund, och det är kanske inte det man i första hand tänder på. Men jag hoppas att hon inte tycker som jag i just det avseendet.

3. SIMON
Alltså, jag hoppas verkligen att han väljer den där brunhåriga tjejen med långt hår som kom först till gården, för hon verkar ju ändå vara någorlunda på samma nivå som han. De två blondinerna verkar bara vara såna som vill vara med i tv och synas och inte alls intresserade av honom. Tror inte heller riktigt på tjejen som han åkte och handlade med som tyckte att det var "charmigt och gulligt" att han hade dyslexi. Värt att nämna: Expressen hade en rubrik om "TJEJERNAS CHOCK NÄR DE KOM TILL GÅRDEN", och så handlade det om att Simon bodde i sin farmors hus och mer eller mindre bara flyttat in som hon lämnat det utan att renovera eller köpa nya möbler. Känner dock på mig att han, den dagen det flyttar in en tjej på riktigt, kommer att få åka till IKEA och Bauhaus det första han gör, för så kan tydligen ingen människa bo. Om man ska tolka de "chockade" tjejerna dårå.

4. ERIK
Alltså, jag vet inte om det har att göra med att Erik låter precis som Jimmie Åkesson när han pratar (fast det kan han ju rimligtvis inte hjälpa), men jag tycker han är lite obehaglig. Känns som att även om han efterlyser "en tjej med skinn på näsan" så ska det ändå vara någon som ska vara tillsammans med honom varje sekund och som inte ska ha ett eget liv utan framleva sina dagar som nån jäkla siamesisk tvilling till honom. Sen fattar jag heller VERKLIGEN inte varför man, om man har FÅGELFOBI, tycker att det är en bra idé att flytta in till en "hönsbonde"? Säkert bara för att få uppmärksamhet. 

2 kommentarer:

  1. Simon: Verkar inte han lite lätt efterbliven? Tål inte hans skrattande efter var och varannan mening.
    Per: Åh! Han är 100% reko. Gillar verkligen honom (fast inte utseendemässigt kanske men jag kan se förbi sånt, tror jag)
    Susanna: Alltså när hon dansade framför alla sina dejter....jag fattart inte hur vissa människor är skapta. Jag hade hellre dött än dansat. Men hon hade flera killar på sin dejt där på Sundbyholm som JAG nästan fick känslor för.
    Erik: Som du säger. OBEHAGLIG. Verkar känslokall och tja, TORR.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tänker också att jag kan se förbi utseendet, men så tänker jag att varje morgon mötas av någon som i exakt alla lägen mest får en att tänka på en fryntlig julgris. Och då blir jag lite tveksam angående min egen storhet som människa.

      Radera