Har rätt mycket om mig och kring mig nu, mest jobbmässigt. När jag har mycket att göra så växlar jag upp och blir snabbare, gör flera saker samtidigt och betar av allting i en rasande fart. Det funkar för mig. Andra jobbar med att pussla om i sitt schema, flytta fram saker som inte är akuta och sådär, det funkar väl för dom antar jag.
I alla fall. Igår kväll kollade vi på Planet Earth II, superbra naturprogram från BBC. Och då visades det en sengångare som bodde på en ö, och så hörde han ett parningsrop från en hona. Och HELVETE vilket stresspåslag jag fick av att se den där sengångaren l-å-n-g-s-a-m-t masa sig ner från trädet, det tog säkert en halv dag bara det, sedan SIMMA över en djup vik och så i land och hitta honan, och så var det till på köpet fel djävla hona. En som redan hade en unge och som inte ville ligga. Fick på riktigt världens kaninpuls av detta. Jaha, men sen fick man se nykläckta ödlor som jagades av ormar och det gick ju undan så då borde jag väl vara nöjd, men då blev jag istället gråtmild av att de små ödleungarna dog. Och sen var det en som klarade sig mot alla odds, och då blev jag gråtmild för det.
Naturen. Inget för den nervklene, uppenbarligen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar