Jag och min man har ett stort gemensamt täcke, och i tanken är det ju så himla jättemysigt. I verkligheten: not so much. Han kan vara norra Europas mest frusna människa, jag är mer åt andra hållet (den ständiga diskussionen under sommarnätterna är: ska fönstret i sovrummet vara öppet eller stängt?) och då tycker han att det drabbar honom när jag ibland slänger av mig täcket eftersom han då vaknar av att han fryser om någon kvadratcentimeter av valfri kroppsdel skulle råka ligga utanför täcket, och jag, som kanske är norra Europas mest lättväckta person, slits brutalt ur Morfei armar när han ibland drar och sliter i täcket för att vira in sig ännu mer. Så den där mysighetskänslan av tanken på att ligga under sitt stora varma härliga gemensamma täcke har fått sig en och annan knäck under årens lopp kan man väl säga. Plus att det där med att byta påslakan på ett sånt där stort tungt åbäkigt dubbeltäcke närmast är att jämföra med ett styrkepass på gymmet. Så härförleden tog vi alltså det mogna beslutet att köpa varsitt täcke.
Jag är rätt snål, men i vissa avseenden tycker jag om att unna mig och när det gäller genvägar till bra sömn ser jag ingen anledning att stå och tjuvhålla på plånboken. Så jag stegade ut ur sängbutiken med ett svindyrt danskt jävla täcke av finaste gåsdun där jag först hade tagit reda på att dom tager skarp afstand for al dyremishandling herunder plukning af dun og fjer fra levende dyr. Det er vigtigt for os at sikre, at alle dyr behandles ordentligt, og at vanrøgt af dyr bør bekæmpes på alle niveauer för man vill ju kunna sova med gott samvete även under sitt lyxtäcke tänker jag. OCH DET GJORDE JAG. Gud vad bra jag sov i natt. Nu kan det i och för sig också ha att göra med att jag är rätt sleten, utarbetad skulle man kanske kunna säga, men då brukar hjärnan istället veva igång på högvarv och det gjorde den inte nu så det tillskriver jag helt godtyckligt täckets välgörande egenskaper. Min man var också nöjd med att få vira in sig som Ernest Shackleton på väg till Antarktis på sin sida (dock var hans grad av unnighet något lägre så på den sidan av sängen härskade någon budget-fiber-syntet-ish-variant av lyxet som jag upplevde, men han är ju en vuxen människa som får stå för sina val). Taxarna är inte så nogräknade utan är nöjda bara dom får krypa in under någons täcke och gubbhunden Boris tycker det där med att sova i sängar är människopåfund som han inte befattar sig med överhuvudtaget.
Ja, det var väl allt från det här spännande livet. Idag är det FÖSSTA TOSSDAN I MASS och då ska man äta MASSIPANTÅTA som vi som är från Småland säger. Sen är det snart helg och såna grejer, så man kan väl säga att livet leker litegrann just nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar