Bloggutmaning: RELATIONER

Hej Bullen, idag ska vi prata om relationer i den här utmaningen som jag och Mirre håller på med för att hålla lite liv i våra jättespännande bloggar om våra jättespännande liv. Vad kan man säga om relationer? Ibland känner jag att det verkligen inte är något för mig, att jag är för mycket ensammänniska, för självupptagen och är alldeles för förtjust i att bara köra mitt eget race och tycker det är rätt jobbigt att behöva involvera andra i det jag gör. Ändå: människan är ju ett socialt flockdjur och det sitter väl litegrann i ens gener det här med att samla flocken och bilda familj. Även om det går åt HELVETE ibland, men det gjorde det säkert även på neanderthalarnas tid även om de kanske inte precis målade grottmålningar om Thugs snedsteg med Grbrz (eller vad de nu kan ha hetat), eller hintade om att en person i granngrottan i det närmaste var att betrakta som sociopat.

Här kommer FRÅGORNA:

1. Hur träffades du och din partner?
Vi träffades på nätet. Vi brukar säga att den officiella versionen borde vara att vi träffades på ELITSINGLAR, men det var något så oglammigt som gratissajten SprayDate. Internets motsvarighet till det sjunde inseglet. Min syrra gick med där när hon var singel och övertalade mig att registrera mig (när jag också var singel), så jag la upp en profil med en beskrivning som jag själv tyckte var lite småhumoristisk. Det första som hände var att jag fick kontakt med en som kallade sig GAMBIAMAN 40 som undrade om jag var ute efter sex. Jag svarade att eftersom jag var vuxen så var jag ute vilken tid jag ville på dygnet, ibland så sent som efter 22.00 också. Han fattade inte det roliga. Ja, sen kom det en lång rad menlösa mähän till karlar som var ute efter en livspartner (och underförstått även: extramorsa till deras barn från tidigare förhållanden samt någon som lagade mat och städade). Det var inte jag, så jag insåg att jag fick vässa till min profil lite, så jag skrev ihop en ny där det stod vilka som inte behövde göra sig besvär (kriterierna var typ: de flesta). Fick en massa svar från folk som mest undrade ÖÖÖÖH VEM FAAAN TROR DU ATT DU ÄR BITCH? Samt från min blivande man, som bland annat skrev att filmen Train To Hell med Hugh Grant förmodligen var ett försök för maffian att tvätta pengar. Det låter ju som en konstig sak att falla för, men det var en sån sak som jag själv skulle kunna ha slängt ur mig (HEJ NARCISSIST?), så det fångade mitt intresse. Ja, sen började vi maila. Sedan träffades vi och åt pizza en kväll. Sedan träffades vi och tittade på film och tog en fika. Sedan träffades vi och spelade TP och drack vin, och sen blev vi typ ihop.

2. Det bästa med att vara sambo/gift:
Ja, det är ju att man liksom får hänga med sin bästis jämt. Att man har någon att prata med när man vill prata, någon att vara tyst med när man vill vara tyst, någon att följa serier på tv tillsammans med, någon som lyfter en när man är nere, någon som bromsar en när man skenar iväg. Såna saker. Plus att man får ligga.

3. Det sämsta med att vara sambo/gift:
Att man inte får bestämma allt själv? Mvh diktatorsämnet.

4. Tre bra egenskaper som din partner har?
1. Han är snäll. Det finns någon slags myt om att "tjejer vill inte ha snälla killar" och det stämmer kanske att man hellre ville ha den tuffa killen som rökte, drack folköl och körde trimmad Puch Dakota när man gick på HÖGSTADIET. Men det gör man ju inte längre. Snällhet är en otroligt viktig egenskap om ni frågar mig. Snällhet är INTE detsamma som att någon är mesig och undergiven och vill vara till lags. Snällhet är respekt, omtänksamhet och allmän trevlighet. Min man är snäll. Det tycker jag är bra. Snällhet går också hand i hand med att tycka om djur. Min man (och även jag) är en sån som bär ut spindlar istället för att slå ihjäl dom, och han skulle aldrig kunna motstå att kela med ett (tamt) djur som kom i hans väg. Sånt gillar man ju.
2. Han är smart. Den där gången när vi skulle träffas och spela TP för första gången var vi båda förfärligt nervösa eftersom vi båda lite försiktigt hade hintat om att vi var såna "som brukar vinna". Hade ju varit skitpinsamt för båda om någon hade visat sig vara helt intelligensbefriad, men så var det tack och lov inte. (En gång när jag var ung så var jag ihop med en kille vars syster utbrast MEN KOLLA VILKEN STORT AFTER EIGHT! när hon såg ett TP för första gången. Hennes bror, dvs min dåvarande kille, fattade inte varför jag nästan bröt ihop av skratt. Det var väl inte huvudanledningen till att det tog slut, men en starkt bidragande orsak. No brain no gain, som vi säger). Han (min man alltså) står oftast heller inte handfallen när det skiter sig utan hittar lösningar på det mesta. Sånt gillar jag. Han kan dessutom bygga saker, laga trasiga grejer och rent allmänt FIXA. Det är bra. Väldigt bra.
3. Han är rolig. Det är en skitviktig egenskap om ni frågar mig, eftersom människor utan humor ju är...svintråkiga helt enkelt.

5. Tre egenskaper som din partner har som kan reta GALLFEBER på dig:
1.  Att han sparar på exakt ALLT. Det är nog det vi tjafsar mest om, att han, istället för att till exempel läsa ett reklamblad och sedan slänga det, sparar det i någon hög tillsammans med förra veckans tidningar, gamla kontoutdrag, kataloger och gud vet allt. Och när högen blir för stor påbörjar han en ny hög istället för att SLÄNGA SKITEN. Åh Gud, mitt blodtryck.
2. Att han gärna skjuter upp tråkiga saker till någon annan gång, med motivationen att "man får ta en sak i taget". Säg att man har fyra såna där halvtråkiga saker i stil med att tvätta sängöverkastet, byta däck, åka till återvinningen eller gå på apoteket att göra på en vecka. Då skulle man ju kunna tänka sig att man gör en sak på måndagen, en på tisdagen, en på onsdagen och en på torsdagen, eller jag hade väl i och för sig förmodligen betat av allting redan på måndagseftermiddagen för att sen känna att GÖTT, nu är jag klar! Min man hanterar det genom att komma hem och sätta sig och koppla av med en kopp kaffe. Läsa lite i en bok. Kolla lite på tv, och sen oj, nu blev klockan visst halv sju, då är det väl inte lönt att börja på det idag. Aja, jag tar det imorgon. Och sen går dagarna och sen är det plötsligt helg och då vill man ju verkligen inte vara tvungen att göra en massa tråkigheter när man är ledig och kan göra vad man vill. Och så blir ingenting gjort, och sen har man helt plötsligt fyra halvtråkiga saker som det plötsligt är jävligt bråttom med att göra, och då klagar han över att han är stressad. Jag tar tillbaks det jag skrev i punkt 1, det är nog det HÄR är det vi tjafsar allra mest om. JAG BLIR GALEN.
3. Att han är lite paranoid och tror att ens identitet blir kapad och ens bankkonton blir tömda i samma sekund som man klickar på Internet Explorer-symbolen. Det tar hundra år för honom att stänga av en dator för att han måste gå in och rensa historik och ta bort cookies och hålla på om han så bara har varit inne på Byggmax hemsida för att kolla vad en låda träskruv kostar. Mobilt bank-ID? Swish? Paypal? Mail i mobilen? Ladda busskortet på nätet? NO NO NO, allting är en del av Komplotten. Vilket gör att allting som innefattar modern teknik, vilket ju är det mesta nuförtiden, för honom blir...lite jobbigare, lite omständligare, tar lite längre tid.

Sådär. Som vanligt är det inte tjejen i filmen som har skrivit blogginlägget. Eller nåt.