Håll med om att det där med trettondedagen är rätt skumt. Först har det varit jul och nyår och sen bara "va, en röd dag TILL?", helt otippat sådär. Denna dag firas (bland annat) för att de tre vise männen just idag för en herrans (hoho) massa år sen kom stapplande in i Betlehem och lämpade av sina lass med guld, rökelse och myrra till den nyfödde Frälsaren i sin krubba.
Många har börjat jobba idag efter sin julledighet. DOCK INTE JAG, för jag ska vara ledig den här veckan också och börjar alltså inte förrän på måndag. Det känns rätt skumt och nästan lite postapokalyptiskt. Inte för att det är så himla övergivet här, på vår gata bor mest pensionärer och de är ju alltid hemma. Var dessutom tvungen att åka till stan för att köpa hundmat, och det var inte direkt övergivet där heller om man säger. Den sanna postapokalyptiska känslan infinner sig först när man kommer ut i skogen och det spelar i och för sig ingen roll om det är vardag eller helg, för där finns aldrig en människa. Vet inte vad folk har för fritidsintressen här, men det är i alla fall inte att ströva omkring i skog och mark. Det är däremot gott om både rådjur och dovhjort, så helt ensam är man ju inte. I sällskap med två taxar är dock risken/chansen att få hänga med klövviltet rätt minimal.
Ja, men det här är väl vad jag har gjort idag: Gått en mil i skogen. Åkt till stan, varit på helvetet på jorden, a k a Ica Maxi. Varit på en returstation och lämnat cirka en miljon uttjänta batterier som ackumulerats i en låda (som nu var full) under cirka fyra års tid. Åkt hem, ätit lunch, fyllt på solrosfrön och talgbollar åt småfåglarna (fast när man tittar ut och förväntar sig att få se små gulliga domherrar och koltrastar så sitter det allt som oftast en svart och ödesmättad flock med råkor där och smaskar i sig cirka en kvarts talgboll per tugga, men vadfan, de ska väl också leva), askat ur kaminen samt sorterat bort spikar ur askan (en neverending story), kört diskmaskinen med en speciell rengörings-och-avkalkningsmojäng som jag tror kan vara bra att göra ibland, tänt en brasa och nu är det kanske dags att göra sig en kopp te, tända adventsljusstakarna (här står de kvar till februari cirka, för så här års är det ju FÖR DJÄVLA MÖRKT och det måste bekämpas med alla medel) och sedan sjunka ner i soffan med en deckare och njuta av sin ledighet. Japp, så får det bli.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar