...Lockerbie Cheddar, fast det tror jag inte alls att "alla vet". Inte för att jag vill snobba med att komma dragandes med något unikt, men jag har faktiskt aldrig hört någon nämna denna ost överhuvudtaget. Jag fick förmånen att kunna äta den både till frukost samt på den ostbricka med vilken man avrundade dagens händelser på kvällskvisten på ett kolossalt trevligt guest house (har tyvärr och FAN OCKSÅ glömt vad det heter) utanför Glasgow där all mat var helt djävla fantastisk. Så eventuellt var smaklökarna på något sätt...dopade. Men det var lätt den godaste ost jag har ätit. Åtminstone var den god just då. Kanske är det en helt vanlig ost som blev lite förtrollad av den underbara atmosfären i detta fantastiska guest house. Eventuellt minns jag detta i ett lite rosaluddigt skimmer.
"Cheddar with a wee bit of life" är The Lockerbie Creamerys slogan, och det låter ju rart och gulligt. Tycker hur som helst att Lockerbie kan förtjäna att få bli associerat med något annat än terrordåd och flygplan som kraschar. Och är det någon i min relativa närhet som har vägarna förbi Storbritannien så hojta till så kan ni få ombesörja en liten import för det hade faktiskt varit roligt om jag fortfarande tycker det är THE CHEESE eller om det bara är minnet som spelar mig ett spratt.
I brist på Lockerbie Cheddar som det ju är starkt begränsad tillgång på här hemma så gillar jag ost som smakar lite. Västerbotten, Prästost, Svecia, den typen. Men i brist på bättre kan jag i princip hyvla i mig Euroshopper-Gouda och tycka det smakar mumma. När det kommer till hushållsost är jag inte kräsen nämligen. Är däremot inte överförtjust i franska ostar i stil med Brie och Camembert och liknande, inte så att jag tackar tvärnej men någon större smakupplevelse tycker jag faktiskt inte att det är. Såkallad ädelost går däremot fetbort (mögel = äckligt), liksom chèvre och halloumi (p g a konsistensen) och såna där danska ostar begriper jag mig överhuvudtaget inte på, det är väl någon slags överlevnadsinstinkt som kickar in när det kommer till att äta något som luktar som sånt man grävt ner för att locka till sig räven (i syfte att skjuta den alltså, min pappa gräva ner inälvor från får och liknande godismodis och aldrig att jag blev speciellt sugen när jag gick förbi det stället, kan jag ju helt ärligt säga).
Men alltså...Lockerbie Cheddar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar