Sudda sudda sudda sudda bort din sura min

Nä, men idag var väl inte den roligaste dagen på världskartan. Det djävulska FLYT som jag kände i fredags har nu ersatts av pms, skoskav, dålig nattsömn och JÄVELVINTER i en skön förening. Dessutom så mötte jag Tengil när jag gick ut med taxarna i morse, och att mötas av hans lea och ondskefulla plyte det första jag gjorde muntrade ju inte upp tillvaron direkt. Dessutom var det någon slags aktivitet för funktionshindrade på fritidsgården, och när jag passerade på andra sidan torget för att slänga lite grejer i förpackningsåtervinningen så stod det en utvecklingsstörd på trappan och VRÅLADE att hon ville klappa mina hundar, och när jag inte ville gå tvärs över hela torget för att stå och socialisera med en vilt främmande person så blev hon helt rabiat och fortsatte VRÅLA okvädningsord som om det inte fanns någon morgondag (Nu menar jag inte att alla utvecklingsstörda är elaka och otrevliga, jag antar att Herren strör med sleven som innehåller dåliga mänskliga egenskaper med samma urskillning som hos övriga, det vill säga: vissa är trevliga och andra är det inte. Den här var det i alla fall inte). Och jag kände lite att det här med att bli oartikulerat utskälld efter noter i 200 dB redan innan klockan hunnit bli nio på förmiddagen inte riktigt gav min morgon någon direkt guldkant.

Fortsatte min taxrunda med humöret i botten. Skoskav kan ju få den härligaste promenad att förvandlas till en Golgatavandring, och skoskav hade jag. Jag är nog svensk mästare i att få skoskav, det spelar liksom ingen roll hur sköna och ingångna skor jag har. Och nu på vintern är det värre än någonsin eftersom huden blir torr och spricker, särskilt på fötterna verkar det som, och då räcker det uppenbarligen med att ett litet strumpludd ligger fel så är skoskavet ett faktum. Och så den här djävla snön. Det är ju så JOBBIGT att gå i snöiga backar, och häromkring finns ju bara backar. Och nu: med snö. Man kasar för varje steg och kommer ingenstans och skulle det gå nerför så halkar man istället och riskerar att slå ihjäl sig.

Att gå på taxpromenad är nästan alltid ett sant nöje. Jag går, de följer med. De luktar på allt och stannar och kissar lite här och där, men det är liksom inget som stör utan det händer mer i farten och jag kan gå där och tänka djuplodande tankar om livet och universum och allting. Men kanske en av hundra promenader får titeln OSYNKAD, och varför inte idag, när allting annat redan djävlas med en? Då ska de antingen stanna precis överallt, eller så stannar en och luktar på en fläck i evigheter (oftast Hilding) och den andre stretar vidare (oftast Remus). Och när man har fått med sig den som stannat så kommer den andre på att den nog måste gå tillbaks för att kolla vad det var den andre luktade på, och sedan måste det kissas och sprättas, och alla som har hanhundar vet att kissar en så kissar alla. Eller så tvärstannar de (oftast Hilding) mitt framför fötterna på en så att man håller på att trampa på/snubbla och slå halvt ihjäl både sig själv och dom. Eller så stannar de och nosar på någonting och så vänder man bort uppmärksamheten en sekund och sedan upptäcker man att de står och smaskar i sig något av det äckligaste man kan hitta (kattbajs och döda sorkar står högt på deras önskemeny). Eller så ska de käfta med andra hundar som råkar passera och tala om att DE MINSANN ÄGER HELA DEN HÄR SKOGEN OCH VAD FAN HAR DU HÄR ATT GÖRA? Eller så slår de bara dövörat till i största allmänhet. Idag inträffade väl cirka alla av de ovan uppräknade händelserna och lite till (fast när det gäller "käftandet med andra hundar" så var det faktiskt den andra, en dansksvensk gårdshund, som började). Då är det svårt att vara en bra matte. Det är tur att det räcker med att de hoppar upp och kurar ihop sig som två stora nybakade limpor vid ens sida när man ligger i soffan och surar över sin sketna dag. Då är allt glömt och förlåtet igen.  

Jomen, det har alltså varit en sån dag idag.  Men nu har jag bakat bröd och min man har tvättat. Ren tvätt, nybakat bröd, och så börjar Brottet 3 ikväll. Det är 10 avsnitt och vi räknade ut att när vi vet vem mördaren är så är det typ MAJ. VÅR, NÄSTAN SOMMAR. Oh yes.