Sitter i soffan och är ett trött som ett litet as. Klockan är ungefär 17.00 och den långa härliga julledigheten har härmed officiellt inletts sedan några timmar tillbaka. Firade med att gå till biblioteket och låna ett lass böcker. Läste ut Mikael Strömbergs Inmurad igår. Vätten var ju ingen hit, och tyvärr var den här i ungefär samma klass. På baksidan stod det: Inmurad är ännu en andlöst spännande berättelse av Mikael Strömberg där det okända har sina rötter i nordisk folktro. När jag läser "andlöst spännande" så tänker jag en bok som man inte kan sluta läsa fastän klockan passerat läggdags för längesen, och som man samtidigt har lite ångest över när man inser att den håller på att ta slut, för det vill man ju inte. Inmurad var inget av det här, utan mer bara...gäsp. Tråkig och ointressant och dessutom var varenda karaktär lite motbjudande. Såna där man av olika skäl inte vill ha med att göra i verkliga livet, och man vill inte fan läsa om dom på sin fritid heller. Nu menar jag inte att alla karaktärer måste gå omkring och vara hyvens människor, men de här känns samtliga väldigt konstlade och...ja, ointressanta. Man bryr sig liksom inte om vad som händer med dom. Och med "man" avses som vanligt "jag".
Vet dessutom inte vad det är med Mikael Strömberg som gör att han tvångsmässigt måste räkna upp allt vad folk köper på bensinmackar, vilket jag störde mig på redan i förra boken och nästintill baxnade när man redan på sidan ett fick följa med huvudpersonen in på en Statoil och ta del av att han köpte grillad korv, bröd,senap, ketchup, läsk, betalade, gick ut, satte sig i bilen, tryckte ner kopplingen, lade i ettan, osv. Nu är det inte direkt ordagrant återgivet, men inte långt ifrån. Det är ju inte svårt att smälla ihop en bok på flera hundra sidor bok om man ska redogöra för vartenda andetag. Nu känns det som att jag kanske aldrig mer kommer att läsa något av Mikael Strömberg.
Hoppas på bättre tur med dagens bibliotekskasse. Kan i skrivande stund inte redogöra för en enda titel, vilket beror på att jag smälter dagens bastanta lunch från en kinesrestaurang. Det är något med kinamat som gör att man blir lite dum i huvudet när man har ätit det, förmodligen är det all natriumglutamat som lägger sig som ett lock i hjärnan och gör att man bara orkar sitta och vara mätt och inte utföra några skarpare analyser av något slag. Obs, nu menar jag inte att alla kineser skulle vara lite trögare än resten av befolkningen på jorden, antar att de inte rusar in och plockar hejdlöst från dignande bufféer dagligdags. Nu ska jag inte påstå att jag direkt frossade sådär överdrivet heller, det var nog tvärtom en ganska moderat portion, men mätt blev jag. Är fortfarande. Och sömnig. Men imorgon är jag ledig. HA-LE-LU-JA.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar