Steg upp 03.30 i morse, det börjar kännas helt normalt nu. Får faktiskt helt sjukt mycket gjort på jobbet mellan 04.30 och fram till åttasnåret när de vanliga dödliga börjar drälla in och mailen börjar plinga och telefonen börjar ringa och tar fokus från jobbflowet. Jaja. Jobbade, åkte hem klockan 14, gick ut en runda med Remus, gick hem och städade. Lurade mig själv genom att städa badrummet sist istället för först som jag brukar göra. Så när jag är klar med badrummet så är allt det andra kvar i vanliga fall, och nu bara: Nämen! Då var jag visst klar!
Åkte sedan till hundkursen som Gud glömde. Ledaren delar med sig av träningstips som var heta någon gång på fyrtiotalet. Dessutom har han JÄTTELÅNGA OCH JÄTTESMUTSIGA NAGLAR, vilket är något av det äckligaste som finns. I mitt tidigare liv förtjänade jag mitt levebröd genom att sortera smutstvätt från sjukhus, så jag är inte direkt oprövad när det gäller äckligheter. Den av diverse kroppsvätskor kraftigt besudlade tvätten hälldes ur säckar och transporterades på löpande band och där jagade man omkring och sorterade och kastade och grävde i andras kiss och bajs och blod och spyor och slem åtta timmar om dagen, fem dagar i veckan. Man fick ett särskilt smutstillägg på hela två kronor i timmen jämfört med när man jobbade med att mangla och vika på den rena sidan, så det var minsann ett liv i sus och dus.
All time high på äcklighetsskalan, och här inkluderar jag till exempel liksvepningar, blodiga operationslakan och bajsblöjor i vuxenstorlek som legat och väntat på transport i några heta sommardagar och liksom mognat, var dock en sommardag när jag hade ett lite urringat linne på mig och så tyckte jag plötsligt at det kliade under bh-resåren, och när jag lite diskret tittade efter så låg där en lång och gul och krokig äcklig gubbnagel= SPYYYYYY (nästan i alla fall).
Ja, hur som helst, min nagelfobi medför att jag knappt klarar av att titta åt hundkursgubbens håll. Men det spelar kanske ingen roll eftersom han ändå inte direkt tillför någonting som jag inte själv kan läsa mig till i typ Arméns Hundskola från kalla krigets dagar. Man får köra sitt eget race, helt enkelt. Så det gjorde jag, och sedan åkte jag hem och nu är det läggdags. Hodeladi hodeladi hoppsan vilken dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar