Känner mig som en som blivit utsläppt ur ett fängelse, eller som jag föreställer mig att det känns i alla fall. Har i och för sig varit i fängelse på anställningsintervju en gång i tiden, och det var rätt nervpåfrestande och skönt att det var över, men jag tror inte att det är riktigt samma sak som när man stövlar ut genom grindarna efter att ha avtjänat några år på Kumlabunkerns isoleringsavdelning. Men nu är deklarationen avklarad för i år. Cirka 365 dagar till nästa gång helvetet på jorden ska genomlidas.
Enligt mina och skatteverkets beräkningar ska det komma pengar i retur. Litar dock inte alls på det, för ett år fick jag tillbaks en slant efter några listiga avdrag, och efter något halvår hörde skattemyndigheterna (som det hette på den tiden) av sig och hade granskat detta och funnit avdragen ogiltiga, så bara hit med pengarna igen. Det var ju surt så att det saknar rimlig jämförelse, fast jag överklagade och det visade sig att både jag och dom hade gjort fel, så det slutade väl med att jag fick slanta tillbaks hälften. Men man kan inte lita på någon. Nu har jag i och för sig inte gjort några egna avdrag för annat än resor till och från arbetet, men man vet aldrig. Skatteverket kanske tycker att jag gott kan åka buss istället för att dundra omkring i en miljövidrig bil. Allt är fan i mig tänkbart.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar