Jag har nyligen sett filmen Farväl Falkenberg från 2006. Det kan mycket väl vara den sämsta filmen jag sett i hela mitt liv, vilket inkluderar den nyligen sedda Raggargänget. Den var så dålig att jag nästan inte skulle spoilervarna, men för ordningens skull gör jag det ändå:
(((SPOILER-VARNING)))
Ja, men det var fem slashasar i 20-årsåldern som slafsade omkring med byxorna på höften och pratade om helt meningslösa saker. Det hände ingenting. De hade inga intressen. De bara slafsade omkring och gjorde ingenting. De badade ibland, men mest stod de och pratade om skittråkiga saker. De hade inga tjejer, tro fan det så trista som dom var. De enda kvinnorna som medverkade var ett par morsor. Sedan var det en av slashasarna som tog livet av sig, och så var det begravning och sedan spelade de andra lite fotboll. Ja, och sen var filmen slut. Hela manuset, inklusive dialogen, borde utan svårigheter ha rymts på baksidan av ett kvitto från Ica.
När jag var ung, ungefär samtidigt som Jesus red in i Jerusalem på en åsna, så hade man intressen. Även om man var en desillusionerad 20-åring så intresserade man sig för någonting. Musik eller idrott eller böcker eller åtminstone det motsatta könet. I synnerhet det motsatta könet skulle jag vilja säga, även om det kanske inte alltid kanaliserades på ett ändamålsenligt sätt. Men man hade ett slags driv. Fan, till och med Kenta och Stoffe i Dom kallar oss mods hade ju mer driv än de här fem slashasarna. Det här duger fan inte. Skärpning, dönickar. Det här är för jävla dåligt.
(((SPOILER-VARNING)))
Ja, men det var fem slashasar i 20-årsåldern som slafsade omkring med byxorna på höften och pratade om helt meningslösa saker. Det hände ingenting. De hade inga intressen. De bara slafsade omkring och gjorde ingenting. De badade ibland, men mest stod de och pratade om skittråkiga saker. De hade inga tjejer, tro fan det så trista som dom var. De enda kvinnorna som medverkade var ett par morsor. Sedan var det en av slashasarna som tog livet av sig, och så var det begravning och sedan spelade de andra lite fotboll. Ja, och sen var filmen slut. Hela manuset, inklusive dialogen, borde utan svårigheter ha rymts på baksidan av ett kvitto från Ica.
När jag var ung, ungefär samtidigt som Jesus red in i Jerusalem på en åsna, så hade man intressen. Även om man var en desillusionerad 20-åring så intresserade man sig för någonting. Musik eller idrott eller böcker eller åtminstone det motsatta könet. I synnerhet det motsatta könet skulle jag vilja säga, även om det kanske inte alltid kanaliserades på ett ändamålsenligt sätt. Men man hade ett slags driv. Fan, till och med Kenta och Stoffe i Dom kallar oss mods hade ju mer driv än de här fem slashasarna. Det här duger fan inte. Skärpning, dönickar. Det här är för jävla dåligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar