Min mobil är skitgammal. Den har kamera, inte för att jag har bett om det, men det har den ändå. Det är väl det mest moderna med den. Fast själva sladden man behöver för att föra över bilderna till en dator kostar typ mer än vad hela mobiltelefonen gjorde en gång i tiden. Min bror har samma modell som jag och vi har lovat varandra att om någon av oss ger vika och skaffar en sladd så ska den andre få låna den. Fast vi bor 60 mil ifrån varandra, så det blir kanske lite svårt att administrera rent praktiskt. Om det skulle bli aktuellt, vilket jag inte tror. Vi är lika snåla båda två, i såna avseenden.
Den, telefonen alltså, inte min bror, har skitlite minne, så det går inte att lyssna på musik eller föra över några skojiga ringsignaler eller så. Man kan inte använda videosamtal eller se på tv eller wappa eller zappa eller någonting sånt heller. Fast den har ett inbyggt vattenpass, även om det är ganska oklart när man har behov av det.
Man kan nästan inte göra någonting annat än att ringa och sms:a med den. Konstigt nog verkar jag överleva ändå. Jag är till och med nöjd. Det är nog ett säkert kännetecken på en äkta bakåtsträvare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar