I helgen som gick köpte jag ny tv. Bara sådär liksom, fast handlingen har förstås föregåtts av en lång och plågsam beslutsprocess som jag ska skona er från. Värt att nämna i sammanhanget är att jag är 40 år och det här är första gången i hela mitt liv som jag har köpt en ny tv. Det är inte så att jag har snott tv-apparater tidigare, det förhåller sig mer så att jag påpassligt har fått överta såna som andra tröttnat på. De senaste 10 åren eller så har jag tjurskalligt framhärdat med ett tv-kort i datorn och menat att det går minsann alldeles utmärkt och tv-programmen blir ju inte bättre bara för att man fyller sitt vardagsrum med en massa dyr och onödig teknik.
Att jag har köpt ny tv är alltså ungefär lika stort som månlandningen. Så fort jag smält detta ska jag återkomma med mer information i ärendet.
Och för den som undrar, jag får nämligen frågan ganska ofta, så JA, jag betalar tv-licens. Jag har betalt tv-licens i alla år, för det tycker jag att man ska göra om man värnar om fria och oberoende tv- och radiokanaler. När jag blir minister ska jag bli känd som den som betalt MEST tv-licens i hela världen i förhållande till antal timmar i tv-soffan. Bara så att ni vet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar