Åt var och en hans beskärda del av det växande överflödet

Nyligen såg jag följande uppmaning på en internetsajt: Har du frågor om din beställning? Skriv då till vårt hjälpsamma serviceteam!

Det tycker jag var en fin formulering. Inte nog med att man i vänliga ordalag ombedes skriva. Bara det skapar nästan en bild av att man sitter med gåspenna och bläckhorn och präntar ner sina synpunkter på ett synnerligen viktigt dokument, och på bordet ligger också läskpapper och sigill och grejer. Men man poängterar dessutom att det här är ett hjälpsamt serviceteam. Så att man inte ska luras att tro att ens mödosamt författade frågeställning ska kastas i soporna eller hamna underst i någon pappershög där det grävs fram av en oentusiastisk servicetekniker ett halvår senare. Nej, här sitter ett helt team av riddare i skinande rustningar och bara väntar på att få ila till ens bistånd, oavsett spörsmål.

Sådana tankar väckte den där lilla formuleringen, och det var vackra tankar. Om det nu förhåller sig så att hela serviceteamet sitter och spelar World of Warcraft och dricker Joltcola dagarna i ända, och desssutom svär mustiga eder och grälar om vems tur det är att "ta det" varje gång det ringer eller dimper ner ett mail så kommer min världsbild att rubbas en smula. 

Då föredrar jag hellre att ingenting veta.